publicerad: 2021  
uppvigling upp­viglingen upp­viglingar
upp|­vigl·ing·en
substantiv
upp`vigling
det att uppvigla
uppviglingsförsök
uppvigling (av någon) (mot någon/något)
uppvigling (av någon) (mot någon)
uppvigling (av någon) (mot något)
uppvigling (av någon) (till något)
spec. om upp­maning till brott äv. som juridisk term
upp­vigling mot polis­man; han dömdes som skyldig till upp­vigling
belagt sedan 1777