publicerad: 2021  
van-
förled
som ut­gör den full­ständiga mot­satsen till den (önsk­värda) egenskapen, handlingen etc. som fram­går av samman­hanget
äv. all­männare, betecknande fel el. oriktighet av något slag
belagt sedan slutet av 1200-talet (i vanför; (Westgöta-Lagen)) fornsvenska van-; gemensamt germanskt prefix, besläktat med lat. va´nus 'tom'