publicerad: 2021
väga upp
vägde vägt, presens väger
verb
1
äv. fast sammansättn., se
uppväga
lägga (något) på våg tills viss vikt uppnåtts
JFR
uppväga 2
väga upp något
hon vägde upp ett kilo strömming
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker);
fornsvenska vägha up
2
äv. fast sammansättn., se
uppväga
kompensera
väga upp något
det var bra att han gick med på att betala ersättning, men det väger inte upp det onda han har gjort
belagt sedan ca 1710
väga uppuppvägning