publicerad: 2021  
åra åran åror
år·an
substantiv
å`ra
ett redskap i form av en lång (trä)stång som vidgas till ett blad, av­sett att ro, paddla eller vricka en båt med vanligen in­gående i ett par
styrbordsåra
hon tog ett par kraftiga tag med årorna
äv. om liknande redskap med något annan funktion
styråra
vila på årorna låta båten glida med årorna stilla ovan vatten­ytanmed säkra tag rodde han ut i solen, vilade på årorna och lyssnade till det friska porlandet kring stäven
belagt sedan 1100–1200-talet (runristat revben, Lund, Skåne (Danmarks Runeindskrifter)); runform ara (plur.), fornsvenska ar, ara; nord. och engelska ord av om­diskuterat urspr.