publicerad: 2021  
tes tesen teser
tes·en
substantiv
● (vetenskapligt) på­stående om något sak­förhållande (eller sam­band) som i princip är möjligt att bevisa eller veder­lägga ur­sprungligen om så­dan sats fram­ställd omedelbart före bevisningen; nu­mera vanligen all­männare
JFR dogm, lärosats, sats 2, teorem
huvudtes
en tes (om något/sats)
en tes (om något)
en tes (om sats)
en djärv tes; lägga fram en tes; han drev tesen att kapitalismen och socialismen närmar sig var­andra
○ i filosofiska samman­hang spec. om på­stående som ställs mot ett motpåstående
tes och antites
belagt sedan 1773; via tyska, franska, lat. av grek. thes´is 'upp­ställning; sättande'; jfr ur­sprung till antites, hypotes, parentes, protes, syntes, tema
Luthers 95 teser. Gängse benämning på det diskussionsinlägg om avlaten (i form av 95 teser på latin) som Martin Luther an­slog på porten till slottskyrkan i Wittenberg 1517