SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 interlokutör interlokutören interlokutörer inter·lok·ut·ör·en substantiv interlokutö´r ● person som man samtalar med (någons) interlokutör ○ spec. person som lämnat viss uppgift JFR sagesman belagt sedan 1801; av franska interlocuteur med samma betydelse; till inter- och lat. loq´ui 'tala' SO Alfabetisk lista 1interiör subst. 2interiör adj. interjektion subst. interkontinental adj. interkulturell adj. interlokutör subst. interludium subst. intermediär adj. intermezzo subst. intermittent adj. 1intern adj. Till alla ordböcker