publicerad: 2021  
reaktion reaktionen reaktioner
re·akt·ion·en
substantiv
[-∫o´n]
1 (snabb) förändring av till­stånd som svar på retning
JFR respons, utslag 4, återverkan
reaktionstid
(någons) reaktion (mot/på något/att+verb/sats)
(någons) reaktion (mot något)
(någons) reaktion (mot sats)
(någons) reaktion (mot att+verb)
(någons) reaktion (på något)
(någons) reaktion (på sats)
(någons) reaktion (på att+verb)
en allergisk reaktion; smärtan ut­trycker den skadade kroppens omedelbara reaktion
○ sär­skilt i fråga om själslig förändring, som ofta ut­trycks i ord el. handling
panikreaktion; stressreaktion
en normal reaktion; en spontan reaktion; en positiv reaktion; en hysterisk reaktion; häftiga reaktioner; blandade reaktioner; väcka starka reaktioner
hans omedelbara reaktion på nyheten var djup tillfreds­ställelse
○ äv. om mer över­tänkt (avstånds­tagande) handling
1890-talets national­romantik kan ses som en reaktion mot naturalismen
belagt sedan 1845; till reagera
2 kemisk process som inne­bär förändring (i fråga om samman­sättningen) av ett eller flera ämnen
kärnreaktion
vid många kemiska reaktioner ut­vecklas värme
belagt sedan 1736