publicerad: 2021  
kompis kompisen kompisar
komp·is·en
substantiv
[kåm´-]
● var­dagligt kamrat
lumparkompis; skolkompis; tjejkompis
någons kompis
kompis med/till någon
kompis med någon
kompis till någon
några är kompisar
en gammal kompis; jämn­åriga kompisar; träffa kompisar; hennes bästa kompis; han är ute med kompisarna
○ ofta med inne­börd av ömse­sidighet
de har varit kompisar sedan de var barn
○ ibland i adjektivisk an­vändning
han är väldigt kompis med sin kusin
belagt sedan 1892; kort­form av kompanjon
Rör inte min kompis!
Vanligt slag­ord under 1980-talet mot rasism och främlings­fientlighet