publicerad: 2021  
snål snålt snåla
adjektiv
1 över­drivet sparsam med ut­gifter el. med att ge bort el. ut något
SE snåla JFR girig, gnetig, närig, sniken, sparsam 1
snålhet; småsnål
snål (med något/att+verb)
snål (med något)
snål (med att+verb)
snål (mot någon/något)
snål (mot någon)
snål (mot något)
kommunen var snål med an­slagen till kulturen
○ äv. om yttring av så­dan sparsamhet
ett snålt an­bud
○ äv. i fråga om (brist på) mänsklig om­tanke eller dylikt återhållsam
en chef som är snål med beröm
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander); fornsvenska snal 'glupsk; snål'; jfr sv. dial. snåla 'snappa åt sig; glupskt förtära; snåla'
2 som nätt och jämnt räcker till om (ringa) mängd, om­fång eller dylikt
JFR 2knapp, otillräcklig, sparsam 2
ett snålt sol­sken; ett snålt ut­rymme
○ äv. om for­don, maskin och dylikt el. om vara ofta i sammansättn. som förbrukar eller inne­håller liten mängd av visst slag
bensinsnål; energisnål; fettsnål; kalorisnål
○ äv. (i adverbiell an­vändning) ofta i sport­sammanhang i så rak linje som möjligt
JFR snäv 1
ta kurvan snålt; segla snålt
○ i sport och spel äv. försiktig utan risktagande och dylikt
borta­laget spelade till­knäppt och snålt (adverbial)
belagt sedan 1903
3 pinande (och kall) om vind
snålblåst
en snål nordan; det blåste snålt över fjäll­platån (adverbial)
○ äv. om väder med så­dan vind
ett snålt mars­väder
○ äv. bildligt om andlig atmosfär eller dylikt
snåla politiska vindar
belagt sedan ca 1870