publicerad: 2021  
sommar sommaren äv. sommarn, plural somrar; obestämd form singular genitiv somras i ett uttr.
substantiv
[såm`-]
● års­tid som följer efter våren och som känne­tecknas av ljus, värme och frodig växtlighet
sommardag; sommargrönska; sommartorka; sommarvärme; försommar; högsommar; sensommar
(om/på/under) sommaren
(om) sommaren
(på) sommaren
(under) sommaren
(i) sommar (till) sommaren i somras
en fin sommar; en skön sommar; en regnig sommar; barndomens somrar; till­bringa sommaren på landet; huset var ut­hyrt varje sommar; i somras hade han en månads semester; till sommaren ska de åka till Italien
○ någon gång bildligt om lycklig period eller dylikt
en evig sommar av kärlek och lycka
en svala gör ingen sommar se svala
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska sumar, somar; gemensamt germanskt ord med grundbet. 'halv­år'
Sommar, sommar, sommar. Titel på musik­stycke från 1950-talet av Sten Carlberg och Eric Sandström (text); signatur­melodi till programmet Sommar i Sveriges Radio