publicerad: 2021  
veto vetot veton
veto·na
substantiv
ve´to äv. ve`to
● en­skild nej­röst som har formell kraft att förhindra ett beslut i beslutande församling eller dylikt
JFR förbud, gensaga
vetorätt
veto (mot någon/något/att+verb/sats)
veto (mot någon)
veto (mot något)
veto (mot sats)
veto (mot att+verb)
lägga in sitt veto (mot förslaget); dra till­baka sitt veto; USA stoppade förslaget till FN-resolution med sitt veto
○ äv. försvagat förbud
föräldrarna la in sitt veto mot resan
○ äv. vetorätt
det kommunala vetot
absolut veto veto som inne­bär att beslut slut­giltigt förhindras
suspensivt veto veto som inne­bär att beslut upp­skjuts
belagt sedan 1747; till lat. vet´o 'jag förbjuder'