publicerad: 2021  
villfarelse vill­farelsen vill­farelser
vill|­far·els·en
substantiv
vill`farelse
oriktig upp­fattning
SYN. villa 2
det var omöjligt att ta honom ur hans vill­farelser; han svävade i vill­farelsen att hon älskade honom
belagt sedan 1416 (öppet brev utfärdat av fru Birgitta Magnusdotter med bekräftelse av arvskifte (Rääf)); fornsvenska vilfarilse; till 2fara 1 och vill