publicerad: 2021  
villkor vill­koret, plural vill­kor, bestämd plural vill­koren
vill|­kor·et
substantiv
vill`kor
1 i för­väg upp­ställd förut­sättning för ett riktigt genom­förande av något utan vars upp­fyllande handlingen etc. inte skulle vara möjlig, laglig eller dylikt
JFR betingelse
lånevillkor
villkor (för något)
hårda vill­kor; omöjliga vill­kor; ett oeftergivligt vill­kor; ställa vill­kor; upp­fylla ett vill­kor; de allierade krävde kapitulation utan vill­kor; hon ställde bara ett vill­kor: att hon fick fria händer; jag kommer på vill­kor att du bjuder min nya flick­vän ock­så
○ äv. försvagat om förut­sättningar som ges av naturens el. logikens lagar eller dylikt logik, matematik m.m.
ett nöd­vändigt och till­räckligt vill­kor; vill­koret för att problemet ska kunna lösas är att man bort­ser från luft­motståndet
inte på några vill­kor inte under några om­ständigheterlandet får inte på några vill­kor vara med i sam­talen med EU så länge det inte tagit tydliga steg mot demokrati
inte på (några) vill­kors vis se vis
på inga vill­kor inte under några om­ständigheterförbundet är tydligt i sin stånd­punkt: det god­känner på inga vill­kor dopning
belagt sedan 1377 (öppet brev om ägobyte utfärdat i Nyköping av riddaren Sten Stensson (Rääf)); fornsvenska vilkor 'fri vilja; bestämmelse'; av lågtyska willekor 'fritt val', till wille 'vilja' och küren 'välja'; besläktat med kora, tjusa
2 vanligen plur. (fysiska) om­ständigheter i (var­dags)livet
existensvillkor; livsvillkor
för­månliga vill­kor; drägliga vill­kor; försämrade vill­kor; leva i små vill­kor; gruvarbetarnas hårda vill­kor; den svenska industrin måste få tävla med den ut­ländska på lika vill­kor
belagt sedan 1487–96 Heliga Birgittas uppenbarelser