publicerad: 2021  
1åt
preposition
1 i riktning mot viss plats eller dylikt
ta av åt höger framme vid torget; hon pekade åt järn­vägen till; hon vek av åt vänster; låg­trycket rörde sig vidare åt nord­ost; far­tyget hade slag­sida åt styr­bord; visaren slog över åt andra hållet; han tog sig åt huvudet
äv. beträffande tid
åt jul till
ofta bildligt
det lutade åt seger för hemma­laget; han hade inga tankar åt det hållet
spec. i ut­tryck för negativ ut­veckling, sär­skilt i svordomar eller dylikt
åt fanders med NN!; det här går käpp­rätt åt skogen; ska det gå åt hel­vete ska det gå med musik!
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska at 'vid; hos; mot'; gemensamt germanskt ord; samma ord som 2att!!
2 för att tillgodogöras eller ut­nyttjas av någon person el. före­teelse som gynnas
före­taget betalar parkerings­böterna åt de an­ställda; arten fungerar som foder åt större fiskar; några av husen skulle bevaras åt efter­världen; hjälp åt de fattigaste u-länderna; lämna före­träde åt korsande trafik; verk­staden ut­för lego­arbeten åt varvet
spec. i paroller eller dylikt
rätt­visa åt kvinnorna; död åt tyrannen!; heder åt en så­dan man
äv. för ut­nyttjande mot
binda ris åt egen rygg
äv. i fråga om något som ut­gör ett straff eller dylikt
det var rätt åt dem (att de förlorade matchen)
äv. mer abstrakt
det är svårt att göra rätt­visa åt romanen i en kort recension; de vecko­timmar som an­slås åt svenskundervisningen; känna sig ut­lämnad åt god­tycket; han var hem­fallen åt alkohol­missbruk
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
3 med in­riktning på någon el. något som ut­gör målet för handlingen etc.
ägna sig åt affärer; publiken buade åt honom; han lyfte på hatten åt damerna; hon ropade åt dem att de skulle sätta sig i säkerhet; de svor åt var­andra
äv. försvagat i förhållande till
ett stiliserat tropiskt landskap bildar bak­grund åt de bruna kvinnogestalterna
spec. i fråga om lösning av något problem eller dylikt
vi måste göra något åt saken; detta kan vi inte göra något åt; åt den saken fanns inget att göra
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
4 till att tas om hand av någon person etc., för närmare behandling
mötet upp­drog åt styrelsen att ut­arbeta ett detaljerat förslag; en upp­gift som vi kan an­förtro åt NN; an­svaret för idrotts­hallen kan över­lämnas åt föreningarna
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
5 som naturligt upp­kommande svar på viss (yttre) händelse etc.
man har roligt åt pjäsen; hon ruskade på huvudet åt repliken
äv. något all­männare med an­ledning av
det var svårt att glädjas åt hans fram­gångar; hon var inte sär­skilt glad åt berömmet
belagt sedan 1320–50 En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga
6 i ett ut­tryck vid varje upp­repning av viss typ av före­komst eller dylikt
tvättanläggningen tar hand om fyra bilar åt gången; de fick komma in en åt gången till rektor
belagt sedan 1900
2åt
adverb
1 i vissa ut­tryck i samma riktning beträffande rörelse
de följdes åt till håll­platsen
äv. beträffande verksamhet
vi måste hjälpas åt med kofferten
belagt sedan 1435 (brev från Olof Brodersson i finska Pälkäne till borgmästare och råd i Reval (Finlands medeltida urkunder)); se ur­sprung till 1åt!!
2 till fastare grepp beträffande till­slutande rörelse eller dylikt
MOTSATS loss
åtdragen; åtsnörd
dra åt sko­snörena; dra åt skruven; skruva åt locket på burken; vrida åt varmvattenkranen
äv. beträffande läge i fast grepp
sitta åt; tröjan smiter åt om över­kroppen; strama åt om midjan
äv. bildligt
för att få landet ur krisen gällde det att dra åt svång­remmen
belagt sedan ca 1420 Bonaventuras Betraktelser
3 nästan en­bart i konstruktion medkomma till direkt kontakt beträffande rörelse eller dylikt
det var svårt att komma åt under sängen med damm­sugaren; djuren betade allt grönt de kom åt
ofta bildligt beträffande (möjlighet till) verksamt in­gripande
det är svårt att komma åt problemet med statistikens hjälp
belagt sedan 1385 (Klosterläsning); fornsvenska (koma) at
4 i sammansättn. och i konstruktion medskilja från var­andra
rummen var skilda åt av en tjock vägg; det är bara kromet som skiljer de två bil­modellerna åt
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska (skilia) at
5 med syfte att skada vanligen psykiskt, juridiskt etc. men äv. fysiskt
klämma åt skatte­smitare; polisen lyckades aldrig sätta åt maffian
äv. beträffande egen skada
hon tog (illa) åt sig av kritiken
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander); jfr fornsvenska hitin gaar them miok fast aat 'hettan an­sätter (går åt) dem mycket'
6 i vissa ut­tryck och sammansättn. med tillrätta­visning
han hutade åt barnen; de fick säga åt henne att ta det lugnt
belagt sedan mitten av 1300-talet Östgöta-Lagen
7 i vissa ut­tryck och sammansättn. till full­ständig förbrukning
det gick åt en hel del färg till söderväggen; det går åt för mycket pengar till impuls­köp
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska ganga at 'gå åt, förbrukas'
8 i vissa ut­tryck och sammansättn. på anmärknings­värt sätt
det är trist att hon all­tid måste bära sig åt så där; så du bär dig åt med el­vispen!
belagt sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser); fornsvenska atbära sik 'bära sig åt'
3åt åtet
åt·et
substantiv
djurplankton betraktat som föda för fisk, särsk. sill
belagt sedan 1894; sv. dial. åt 'ohyra'; jfr ur­sprung till åtel