publicerad: 2021  
anrop an­ropet, plural an­rop, bestämd plural an­ropen
an|­rop·et
substantiv
an`rop
● yttrande eller signal som på­kallar upp­märksamhet särsk. i militära samman­hang och vid tele­kommunikation
JFR tillrop
anropsord; anropssignal
ett anrop (av någon/något) (om något/sats)
ett anrop (av någon) (om något)
ett anrop (av någon) (om sats)
ett anrop (av något) (om något)
ett anrop (av något) (om sats)
all­mänt an­rop; svara på an­rop; den okände stannade inte vid vaktens an­rop
belagt sedan 1516 (brev från Kätil Pålsson till Sten Sture om bergsdriften, (Diplomatarium Dalekarlicum)); fornsvenska anrop; av lågtyska anrop med samma betydelse; jfr ur­sprung till ropa