publicerad: 2021  
avhöra avhörde avhört, presens avhör
verb
a`vhöra
1 vanligen lös förbindelse, se höra av, el. pass. få med­delande eller livs­tecken från
någon/något avhörs (av någon)
någon avhörs (av någon)
något avhörs (av någon)
hon lämnade hemmet på fre­dagen och har sedan dess inte av­hörts; inga protester mot förslaget av­hördes
belagt sedan 1716
2 nog­grant lyssna till någon el. något
någon avhör någon/något
någon avhör någon
någon avhör något
av­höra ett vittne; av­höra ett musik­stycke
belagt sedan ca 1655
avhöraavhörande