SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

bräckage bräckaget

substantiv

[-a´∫]

● brott- eller krosskada på vara under transport el. lagring

belagt sedan 1872; efter engelska breakage med samma betydelse, till break 'bryta'; jfr ur­sprung till 1bräcka 1

SO

Alfabetisk lista

2bråte subst.
  bråttom adv.
  bräck subst.
1bräcka verb
2bräcka subst.
  bräckage subst.
  bräckjärn subst.
  bräckkorv subst.
  bräcklig adj.
  bräckning (bräcka)
  bräckt adj.

  Till   alla ordböcker