publicerad: 2021  
digna dignade dignat
verb
[diŋ`na]
● långsamt sjunka ihop på grund av för stor på­frestning
JFR knäa 1
digna (av/under något)
digna (av något)
digna (under något)
hon dignade under bördan
○ äv. mer el. mindre bildligt, sär­skilt i ut­tryck för över­flöd
det dignande smörgås­bordet; träden dignar av frukt
○ äv. bildligt
många dignade under skatte­trycket
belagt sedan 1678; jfr isl. digna 'bli mjuk', deigr 'mjuk'; besläktat med deg
dignadignande