publicerad: 2021
inlåta sig
inlät inlåtit, presens inlåter
verb
●
börja befatta sig med något
någon inlåter sig med någon
någon inlåter sig i/på något
någon inlåter sig i något
någon inlåter sig på något
inlåta sig på affärer; inlåta sig i en diskussion
○
äv. med avseende på person, ofta något nedsättande
börja ha umgänge med någon
deras föräldrar hade varnat dem för att inlåta sig med främlingar
belagt sedan 1559;
jfr äldre sv. inlåta, fornsvenska inlata 'släppa in, lämna tillträde'
inlåta siginlåtande