publicerad: 2021  
ligga låg legat, presens ligger
verb
ligg`a
1 vila med den största ytan mot under­laget om varelse el. före­mål
JFR sitta 1, 2stå 1
liggande; liggfåtölj; liggplats; liggsoffa; liggstol
någon/något ligger (någonstans) (sätt)
någon ligger (någonstans) (sätt)
något ligger (någonstans) (sätt)
ligga på golvet; ligga i sängen; ligga på rygg; ligga på magen; tidningen ligger på stolen; mössan ligger på hyllan
○ spec. sova, över­natta
han kan ligga i vardags­rummet i natt
○ spec. äv. med prep.med ha sam­lag med någon
någon ligger (med någon)
ligga med sin flick­vän; de låg med var­andra; fick du ligga i går?
○ ofta med försvagad betydelse av (vila och) horisontalitet
isen ligger än­nu; bilen ligger bra på vägen; hon ligger begravd på Västra kyrko­gården; hönan ligger på ägg; far­tyget ligger i hamn; skeppet ligger för ankar
lagt kort ligger se kort
ligga för ankar se ankare
ligga för döden se död
ligga i start­groparna se startgrop
ligga i stöp­sleven se stöpslev
ligga lågt se låg
ligga någon i fatet se fat
ligga (någon) till last se last
ligga på lat­sidan se latsidan
ligga på soff­locket se sofflock
ligga på sot­sängen se sotsäng
ligga på svaj se svaj
ligga sked se sked
ligga till grund för något se grund
som man bäddar får man ligga se bädda
belagt sedan 800-talet (runsten, Rök, Östergötland); runform likia, vanligen övrig runform likr (pres.), fornsvenska liggia; gemensamt germanskt ord, besläktat med lat. lec´tus 'säng'; jfr ur­sprung till 1lag!!, 2lag!!, läge, läger, lägga
2 vara belägen i visst om­råde
SE läge 1
något ligger någonstans/tid
något ligger någonstans
något ligger tid
Malmö ligger i Skåne; dom­kyrkan ligger vid torget
○ äv. om naturföreteelser och dylikt
dimman ligger tät över sjön
○ äv. i fråga om tidsförhållanden
händelsen ligger flera år till­baka i tiden; hela livet ligger fram­för henne
○ äv. bildligt i fråga om abstrakta förhållanden finnas, vara
någon ligger i något/att+verb/sats
någon ligger i något
någon ligger i sats
någon ligger i att+verb
det ligger i deras eget intresse att sam­arbeta; den verklighet som ligger i ordet Gud; sinne för affärer ligger i släkten; det ligger något i vad hon säger
ligga i framkant(en) se framkant
ligga i linje med något se linje
ligga i luften se luft
ligga i lä se lä
ligga i sin linda se linda
ligga i tiden se tid
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
3 uppehålla sig på viss plats; ofta med an­tytt syfte
liggande
någon/något ligger någonstans
någon ligger någonstans
något ligger någonstans
ligga i fält; ligga på en bad­ort; ligga i bak­håll
○ spec. i sam­band med universitets­studier
han låg i Lund i fyra år
○ äv. (för till­fället) ha viss placering vanligen i tävling
ligga främst; hon ligger på fjärde plats
○ äv. om abstrakta före­teelser, spec. om ärende eller dylikt vara under behandling hos myndighet eller dylikt
ärendet ligger för när­varande hos regeringen
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
4 för till­fället inte ut­nyttjas eller behandlas
något ligger (adj)
något ligger (i/för något)
något ligger (för något)
något ligger (i något)
varorna ligger osålda; tvätten ligger i blöt
○ spec. i fråga om lantbruks­förhållanden
jorden ligger i träda
○ äv. i ut­tryck för förstörelse och dylikt
staden ligger i ruiner
ligga för fä­fot se fäfot
belagt sedan 1507 Stockholms stads tänkeböcker
5 av­vakta med att behandla något ärende eller dylikt
någon ligger på något
förlaget har legat länge på manuskriptet; regeringen låg länge på utvisnings­ärendet
○ äv. något ut­vidgat
han låg länge på den sista läsecirkelsboken
belagt sedan 1855
6 vara i verksamhet med något
någon ligger i något
ligga i under­handlingar; ligga i skils­mässa; ligga i hård­träning; hon ligger i bitter fejd om ett arv
ligga i selen se sele
belagt sedan 1616
ligga an, ligga av sig, ligga bakom, ligga efter, ligga fast, ligga för, ligga i, ligga nere, ligga på, ligga till, ligga under, ligga ute, ligga över