publicerad: 2021
1lag
lagen lagar
lag·en
substantiv
1
samhällelig norm för handlande som medborgarna är skyldiga att lyda (då de i annat fall drabbas av olika negativa påföljder)
en kraftfull lag; en tandlös lag; stifta lagar; följa lagen; bryta mot lagen
en lag (mot/om något)
en lag (mot något)
en lag (om något)
lagar och förordningar; i veckan antog riksdagen flera nya lagar; lagen om anställningsskydd
○
äv.
rättslig författning som (i Sverige) beslutas av riksdagen
alkohollag; sametingslagen
○
äv. om sammanfattningen av alla rättsregler i ett land
Sveriges rikes lag; lag och ordning; i lagens namn!; utfodring med betat utsäde är i lag förbjuden; principen om likhet inför lagen
○
äv. om andra normsystem (t.ex. religiöst grundade)
lagen och profeterna
○
äv. något utvidgat
hennes vilja är min lag
djungelns lag
den starkares rätttvättstugan är inte bokningsbar, utan det är djungelns lag som gäller
en oskriven lag
en självklar, hävdvunnen normen oskriven lag inom antikhandeln är att inte avslöja ett föremåls tidigare ägare
(följa) minsta motståndets lag
(välja) det lättaste alternativetlåter man hunden välja tempo kommer den att följa minsta motståndets lag och röra sig på det sätt som den upplever som enklast
lagens långa arm
se
arm
lagens väktare
se
väktare
läsa lagen (för någon)
läxa upp (någon)han läste lagen för fridstörarna
nöden har ingen lag
se
nöd
ta lagen i egna händer
själv skipa rättvisaev. med olagliga medel:
han har tappat tron på rättsväsendet och bestämt sig för att ta lagen i egna händer
2
sats som anger en allmängiltig regelbundenhet i något skeende inom naturvetenskap, ekonomi, psykologi etc.
JFR
1regel
en lag (om något/sats)
en lag (om något)
en lag (om sats)
lagen om verkan och motverkan; lagen om det uteslutna tredje
biogenetiska lagen
den regel som säger att den enskilda individen utvecklas på samma sätt som släktetden biogenetiska lagen formulerades av den tyske zoologen Ernst Haeckel 1866
lagen om alltings djävlighet
vardagligttesen att om något kan misslyckas så gör det ofta detenligt lagen om alltings djävlighet skar motorn mitt ute på sjön
belagt sedan 1644
2lag
laget, plural lag, bestämd plural lagen
lag·et
substantiv
1
organiserad grupp personer som samverkar för en bestämd uppgift spec. i tävlingssammanhang
ett lag (några)
ett lag (av några)
ta ut laget; toppa laget; matcha laget hårt; bästa laget vann; ändra aldrig ett vinnande lag!; i laget ingår flera landslagsspelare
○
spec. äv. om alla personer på en arbetsplats eller dylikt
arbetslag; forskarlag; lärarlag; operationslag
arbeta i lag
○
äv.
grupp personer i sällskaplig samvaro
i glada vänners lag; bjuda laget runt
få/ha ett ord med i laget
se
ord
ge sig i lag med någon/något
befatta sig med någon/någottrots riskerna är det många ungdomar som ger sig i lag med droger; det kan vara riskabelt att ge sig i lag med svartmäklare
över lag
genomgåendeöver lag var uppsatserna av god kvalitet
2
skikt som ingår som funktionell del i något
ett lag (något)
ett lag (med något)
belagt sedan 1741
3
i några uttryck
(ungefärlig) tidpunkt
vid tolvtiden blev det dans, men vid det laget var de flesta redan trötta
belagt sedan 1523
4
i några uttryck
(riktigt) skick
i/ur lag
i lag
ur lag
motorn är ur lag igen; vara i lag
vara/göra någon till lags
vara någon till belåtenhethans ledarstil kan diskuteras men det är inte lätt att vara alla till lags
belagt sedan mitten av 1300-talet
Gotlands-Lagen
5
i förbindelse med en superlativ
(för stor eller för liten) utsträckning i det avseende som framgår av sammanhanget
i adj laget
föreställningen var i kortaste laget; boken var i längsta laget; tårtan var i mastigaste laget
belagt sedan 1705
3lag
lagen
lag·en
substantiv
●
kryddad lösning av socker eller ättika för konservering
○
äv.
avkok, spad