publicerad: 2021  
rövare rövaren, plural rövare, bestämd plural rövarna
röv·ar·en
substantiv
rö`vare
● mest vid beskrivning av äldre el. exotiska förhållanden person som ägnar sig åt röveri
SE röva
rövarband; rövarhövding; rövarroman; sjörövare; stråtrövare
karavanerna över­fölls ofta av rövare; de hade eskort som skydd mot kring­strykande rövare
leva rövare bråka och väsnasdet är inte lätt att sova när grannarna ovan­på lever rövare
ta en rövare göra ett fräckt försökhon tog en rövare och lyckades pruta ner priset till hälften
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska rövare