publicerad: 2021
ståndrätt
ståndrätten ståndrätter
stånd|rätt·en
substantiv
●
speciellt upprättad domstol som efter summarisk rättegång omedelbart utdömer (döds)straff särsk. i krig; i Sverige avskaffad 1949
han sköts efter en summarisk ståndrätt
belagt sedan 1704;
efter tyska Standrecht med samma betydelse, eg. 'rätt på stående fot'