SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
aritmeti´k substantiv ~en aritm·et·ik·enläran om egenskaper hos och räkneregler för tal från det elementära (räkne­lära) till det vetenskapliga (tal­teori) mat.sedan ca 1680av grek. arithmetike´ (tekh´ne) ’räkne­konst’, till ar´ithmos ’tal’; jfr logaritm