SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
i´sop substantiv ~en isop·enen låg, kryddoftande buskväxt med små läpp­formiga, oftast blåvioletta blommor ofta odlad som kant­växt i krydd­trädgårdar bot.äv. om bladen som kryddasedan 1420–50Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)fornsv. ysop, isop; via lågty. av lat. hysso´pus, grek. hyss´opos med samma betydelse; av hebr. urspr.