SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1ja interjektion det är riktigt som ut­tryck för bekräftelse av ett på­stående el. som svar på en fråga (ofta det förväntade svaret) etc. NollMOTSATSantonym1nej 1 JFRcohyponymjavisstcohyponymjadåcohyponymjahacohyponymjo ja, det är troligen santHan har väl kommit? ―Ja, det har hanäv. som ut­tryck för accepterande av befallning, önske­mål, erbjudande etc.jasägareKom nu! – Ja, jag kommerVill du ha på­tår? ―Ja tack!äv. för att beskriva ett accepterande svari substantivisk an­vändning han friade och fick jahon tackade ja till erbjudandetäv. försvagat som samman­fattning, in­ledning e.d.ja, det blir nog en fin sommar i årja, då ska vi se vad det här kan bliäv. (som retorisk finess) för att an­ge stegring e.d.det dröjde dagar, ja veckor, innan han hörde av sigäv. i ett ut­tryck för o­säkerhetGjorde han bra i­från sig tycker du? – Både ja och nejja varsja, ganskabra, mycket etc.Mår du bättre i dag? – Ja vars. säga ja och amen till allt o­kritiskt säga ja till alltföräldrarna sade ja och amen till allt vad barnen före­slog sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ia; gemens. germ. ord av om­diskuterat urspr. Sådant skall edert tal vara, att ja är ja och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.Bibeln (1917 års övers.), Matteus 5:37 När någon frågar Kommer du till sammanträdet?, kan man få höra repliken Svar ja. Om det inte finns någon anledning att betvivla att det rör sig om ett svar, krävs det inte mer än Ja. Då behöver inte heller själva formuleringen vålla irritation. Man kan komma att tänka på Bibelns ord i sammanhanget: ”Sådant skall edert tal vara att ja är ja och nej är nej.” Med alternativet ”Sådant skall edert tal vara att svar ja är svar ja och svar nej är svar nej” kollapsar textstället. Däremot kan det finnas situationer, t.ex. vid radiokommunikation, då det är väsentligt att göra klart för mottagaren att det är fråga om ett svar. I den funktionen kan uttrycket försvara sin plats.
2ja substantiv ~et, plur. ~n el. ~, best. plur. ~na ja·etjakande svar det hördes ett kraftigt ”ja” från publikensedan ä. fornsv.