SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
`rare substantiv ~n äv. vard. lärarn, plur. ~, best. plur. lärarna lär·ar·enperson som yrkesmässigt ägnar sig åt under­visning mest i skola el. under skolliknande former pedag.yrk.JFRcohyponymutbildarecohyponymhandledare lärarkollegiumlärarkompetenskörskollärarespeciallärarespråklärareämneslärarebehöriga lärarehan är lärare i svenska och engelskaläraren gick i­genom läxanäv. ngt ut­vidgatprivatläraresimlärare(ngns´) lärare (i ngt), lärare (för ngn) (i ngt)sedan mitten av 1400-taletRimbert, Den helige Ansgars livfornsv. lärare