publicerad: 2021  
sommar sommaren äv. sommarn, plural somrar; obestämd form singular genitiv somras i ett uttr.
substantiv
[såm`-]
års­tid som följer efter våren och som känne­tecknas av ljus, värme och frodig växtlighet
sommardag; sommargrönska; sommartorka; sommarvärme; försommar; högsommar; sensommar
(om/på/under) sommaren
(om) sommaren
() sommaren
(under) sommaren
(i) sommar (till) sommaren i somras
en fin sommar; en skön sommar; en regnig sommar; barndomens somrar; till­bringa sommaren på landet; huset var ut­hyrt varje sommar; i somras hade han en månads semester; till sommaren ska de åka till Italien
någon gång bildligt om lycklig period eller dylikt
en evig sommar av kärlek och lycka
en svala gör ingen sommar se svala
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska sumar, somar; gemensamt germanskt ord med grundbet. 'halv­år'
Sommar, sommar, sommar. Titel på musik­stycke från 1950-talet av Sten Carlberg och Eric Sandström (text); signatur­melodi till programmet Sommar i Sveriges Radio