publicerad: 2021
ÅLDERMAN ol3der~man2, äv. (numera bl. tillf.) ÅLDERSMAN ol3ders~man2, äv. 40~1, sbst.2, m.//ig.; best. -mannen; pl. -män ~män2 (OPetri Tb. 34 (1524) osv.) ((†) -männer Apg. 25: 15 (NT 1526), Bellman (BellmS) 5: 38 (1779)).
Ordformer
(aarler- 1524. alder- 1526–1674. alders- 1530. older- 1602–1679 (: Kopparslagare Oldermannen). olders- 1539–1562. ålder- (-ll-, -dh-) 1546 osv. ålders- (åå-) 1526 osv. åller- (aa-) 1524–1676 (: Skeppare Ållermannen); förr äv. -mann)
Etymologi
[fsv. alderman; liksom fd. alderman (d. oldermand, aldermand), nor. oldermann, fvn. ǫldurmaðr (nyisl. öldurmaður) av mlt. olderman, ssg av older, komp. av olt (se ÅLD-), o. MAN, sbst.2; jfr äv. ffris. alderman, aldirmon, feng. ealdorman (eng. alderman)]
1) (utom i d numera i sht om ä. förh.) (mans)person som företräder l. leder ((o. deltar i) arbetet inom) sammanslutning l. organisation l. politisk l. geografisk enhet o. d.; särsk. dels om talesman l. representant för del av befolkning, dels om ämbetsman med uppgift att bevaka ngras rättigheter l. skyldigheter o. d.; förr äv. om ledare l. högste styresman för folk l. familj o. d. At när iagh håller thenna Magog för the Skythers ålderman och Första. Skytte Or. A 4 a (1604). Stadzens fattiges ålderman Bertill Lyppais. BtÅboH I. 4: 70 (1629). (Rådet i Rom) hade them (dvs. borgarna) bewilliat, at the sin egen Höga Öfwerheet bekomma skulle, the ther Menige Mans Tribuner eller Ålldermän nämbde blefwo, hwilka Menigheeten ifrån alt Adelens Förtryck hägna och skydda skulle. Brask Pufendorf Hist. 30 (1680). (Han lät) på et tunnt bräde skrifwa et slags Arabiskt manifest, som på något offenteligt ställe uphängdes wid et träd, och af stadens åldermän förklarades för folket. Ödman MPark 107 (1800). Otvivelaktigt innefattade ålderstyrmanskapet att befattningshavaren skulle vara ålderman d. v. s. förman för kronans styrmän. Dahlgren o. Richter SvSjökart. 22 (1944). — jfr PLOG-ÅLDERMAN. — särsk.
a) (förr) (gm val utsedd) förman för l. styrande mästare inom (hantverks)skrå; äv. om (av bergmästare förordnad) arbetsledare l. tillsynsman vid bergverk; jfr VERKMÄSTARE 1. Ald(er)ma(n)nen for bardske(re)rene. OPetri Tb. 126 (1526). På thet alt med Grufwedrängarne theste riktigare må tilgå; så wele Wi at för them alla skal sättas en Ålderman, hos hwilken the sig angifwa. Bergv. 1: 64 (1627). När någon Gesäll Wandrande ankommer, har han sig hoos Ålldermannen och Lådmestaren att angifwa. MeddNordM 1897, s. 97 (1714). Vid början av 1840-talet blef han ålderman i skrået och kvarstod som sådan till 1846, då skråväsendet i Sverige afskaffades. Nyblom Minn. 1: 7 (1904). (Han fick) ämbetets enhälliga förtroende som ålderman och hade därmed nått så långt han kunde i karriären inom ämbetet. Kulturen 1971, s. 106. — jfr BOKBINDAR-, HAMMARSMEDS-, HOVSLAGAR-, HÖKAR-, KLENSMEDS-, MURMÄSTAR-, SENKEL-, SKRÅ-, SOCKERBAGAR-, TUNNBINDAR-, VAGNMAKAR-ÅLDERMAN m. fl.
b) (förr) om (l. elliptiskt för): lotsålderman. Warandes egenteligen Lootz-Inspectoren samt Upsyningz- och Åldermännen skyldige at draga sorg derföre, det Eeden af Lootzarne .. må warda aflagd. FörordnLootzw. 1696, § 1. Av .. lotsgöromål bestrides lotsningen å de olika lotsplatserna i regeln av åldermännen och lotsarna. Lang FinlSjör. 76 (1932). — jfr LOTS-ÅLDERMAN.
c) (i sht förr) om (av bysamfällighet vald l. därinom utsedd) person med uppgift att sammankalla o. leda bystämma samt ansvara för bys exekutiva o. kamerala ärenden; jfr BY-FOGDE 1. På det så mycket bättre ordning må uti Byelag kunna hållas, så skal i hwar by en Ålderman tillsättias. PH 3: 1848 (1742). Den fasta egendomen .. fortfar att gemensamt tillhöra ätten eller kommunen och stå under uppsigt af den förres ärftlige hufvudman eller den senares folkvalda åldermän. EkonS 1: 43 (1891). Som den centrala gestalten i byarnas samfundsorganisation, kring vilken det hela samlas och som samlar det hela, står åldermannen. Fatab. 1927, s. 20. — jfr BY-ÅLDERMAN.
d) ordförande l. styresman i sammanslutning l. gille (se d. o. 4 a). Claes bechusens ssack skal warde aat skild ffor the tyske køpswenenes aallermen. OPetri Tb. 34 (1524); möjl. till a. Stijktades månge gijllen ny; / hwart handwerck sitt eget hade / och ålderman wtan skade. / Sanchte Gertrus tå förnämst war / och gement för bårgare hwar. JMessenius i HB 1: 90 (1629). Gillets förnämste ämbetsman var Åldermannen .. som förde styrelsen vid sammankomsterna. 2VittAH 2: 237 (1787, 1791). Den illustra Stadsbudskåren .. bör i sällskap med Stockholmsgillet, där Norlander var ålderman, starta en insamling. Zetterström VärldHj. 30 (1942).
e) (†) medlem av tingsnämnd; jfr TOLV-MAN. Hade ther vpstigitt fyre åldersmenn huilke hade suoritt på bookenn att samme Jöns Kielbiörsonn hade wpbuditt samme hemen på 3 ting. UpplDomb. 8: 45 (1586). Landstinget hade .. i likhet med härads-tinget, en nämnd af tolf åldermän eller höfdingar, valda ur landets anseddaste ätter. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 331 (1868).
f) (†) i fråga om förh. i det gamla Israel samt i tidigkristen församling: äldste (jfr PRESBYTER); äv. i fråga om ä. svenska förh., liktydigt med: senior (se SENIOR, adj. osv. II 2). Åldersmennenar för Judhanar. Apg. 25: 15 (NT 1526). Åldersmän för the christna församblingar. FörsprNT 6 a (1526). (Den som trots påpekande mot bruket ändrade sin klädedräkt) skulle, om det är mansperson, till kyrkan årligen erlägga Sex Dahler .. Kopparmynt, hvilket vore till förstående .. så ock om dem, som utom socknen tjent och der antagit annan klädedrägt, men åter till Wingåkers församling igenkomma, hvarå Sexmännen och Åldermännen uti hvarje Rote skulle hafva inseende. Dybeck Runa 1842–43, 4: 78 (i handl. fr. 1755). Ordentlig kallelse (till prästtjänst) sker så, att socknebönderna .. ena sig om någon, varpå denne prövas av åldersmännen (seniorerna). HT 1933, s. 102.
2) allmännare, om ((tämligen) åldrad) man som länge innehaft visst ämbete l. viss tjänst l. roll l. som har varit medlem lång tid i viss sammanslutning l. förening l. informellare sällskap o. d. (o. som åtnjuter aktning); stundom liktydigt med: ålderspresident; äv. om (äldre) idrottsutövare som är i slutet av en lång (o. framgångsrik) karriär; jfr ålders-man, sbst.1 Jag war .. en af Åldermännen på gamla Caffe-Huset wid Riddarhus-Torget. Kexel Sterbh. 16 (1776). Åldermannen för alla Stats-Ministrar i Europa. Bergklint MSam. 2: 381 (1792). Rådets ålderman, den sjuttiofyraårige Per Brahe var genast färdig. Fryxell Ber. 15: 111 (1848). Vi se ej längre bland oss trenne af vår stads äldsta yrkesidkare, grånade, men icke orkeslösa arbetets åldermän, tillhörande tider och släktled, som för längesedan försvunnit. Flensburg o. Collin 13 (1904). Maslow är en av åldersmännen i det ryska (bandy)laget. SvD 13/1 1974, s. 20. — särsk. om man (från ä. tid) som gm sin verksamhet under lång tid på litteraturens l. konstens l. vetenskapens o. d. område vunnit anseende l. aktning. Adlerbeth Poët. 2: 217 (1801). Eftermiddagen påminte vi oss den hedervärde åldermannen för Tysklands folkdiktare, Hans Sachs, och beslöto att uppsöka hans fordna boning. Atterbom Minn. 257 (1817). Alla skalders ålderman – mästaren Homer. Knorring Ståndsp. 1: 171 (1838). I laget Gyllenborg är ålderman, / En äldre skolas vördnadsvärda minne. Snoilsky 4: 73 (1887). Hans humoristiska lynne och friska sätt .. har gjort honom icke endast till folkhögskolans ålderman men till dess främste man. Holmberg Tidsstr. 65 (1918).
Ssgr (till 1): A (†): ÅLDERMAN-RANKA, -STAV, se C.
B (†): ÅLDERMANNE-ÄMBETE, se C.
C: (1 a) ÅLDERMANS-BREV. (förr) behörighetsbevis för ålderman; jfr brev 2. Den af Bergs-Tings-Rätt til Masmästare-Ålderman utsedd warder, undfår af Bergmästaren Åldermans-Bref. PH 8: 7149 (1766). —
-ED. ämbetsed för ålderman. Inom hwarje Bruks district skall en Ålderman wara. Ordinarie Bergs-Domhafwanden antage dertill en skicklig Hammarsmedsmästare .. och låte honom .. Domare- och Åldermansed aflägga. HammarsmedOrdn. 1823, s. 3. —
-GILLE. om festlig sammankomst varvid bl. a. räkenskaper granskas o. ålderman för kommande period utses; särsk. till 1 c (i sht om ä. förh.) om sådan sammankomst i bysamfällighet; jfr gille 2, 3. Den afträdande åldermannen bjuder en dag vid mårtensmessotiden byens åboar och deras hustrur samt husmän, handtverkare, drängar och pigor till middag och anställes för tillfället ett ganska betydligt gästabud eller s. k. åldermansgille med spel och dans. Norlind AllmogL 138 (i handl. fr. 1828). Årligen skulle åldermansgille hållas, hvarvid ålderman skulle väljas och alla yrket rörande frågor noggrant skärskådas och afgöras. Schybergson FinlH 1: 412 (1887). —
(1 c) -LÅDA. (förr) om hos ålderman förvarad kista l. låda för l. med för by gemensamma handlingar l. tillhörigheter l. gemensam kassa o. d. SockenstProtStenkvista 6/6 1792. Det är sed att byns inventarier, handlingar, bötesredskap etc. förvaras hos åldermannen. Vad Skåne beträffar ha dessa förvarats i .. s. k. åldermanslådor. Fatab. 1927, s. 36. —
(1 a) -RANKA. (ålderman- 1945. åldermans- 1899 osv.) (förr) hos silverföremål: av ålderman (i samband med kontroll av silverhalt) åstadkommen vågig l. sågtandad skåra; jfr ranka, sbst.1 2. MeddSlöjdF 1899, 2: 38. För kontroll av lödigheten avskaves .. (på 1700-talet) litet silver av föremålet med gravyrstickeln, varvid den s. k. åldermansrankan uppstår. Kulturen 1939, s. 64. —
(1 c) -STAKE. (förr) om typ av budkavle; jfr stake 2. LdVBl. 27/11 1883, s. 3. De båda fyrkantiga ”åldermansstakarna” föras ur en bondstuga i en annan, en mot vardera ändan av byn. I lådan i den tjockare övre ändan av staken är en liten papperslapp. Hembygden(Hfors) 1910, s. 169. —
-STAV. (ålderman- 1922–1931. åldermans- 1931 osv.) jfr stav, sbst.2 2; i sht till 1 c. RedNordM 1922, s. 18. Åldermannens värdighetstecken är en stav .. Ingenstans ha dessa åldermansstavar varit förnämare än i Hälsingland. Fatab. 1931, s. 88. —
-SYSSLA. jfr syssla, sbst.1 1, o. -ämbete. Undandrager sig någon, utan laga skäl, Åldermans syszlan, böte Twå Daler S:mt. PH 6: 4790 (1758). —
-ÄMBETE~020. (åldermanne- 1669. åldermans- 1669 osv.) om åldermans uppgifter betraktade ss. ett ämbete; jfr -syssla. Dhen som nekar och will ey Bijsittiare- eller ålldermans ämbete emottaga, vthan laga och skiälig orsack, böthe förste gången til lådan tree Dal. S:mt. OrdnHandtv. 1/3 1669, s. A 4 a.
Avledn.: ÅLDERMANSKAP, äv. ÅLDERMANNASKAP, n. (-man- 1720 osv. -manna- 1921 osv.) till 1: åldermanssyssla l. -ämbete; särsk. (o. utom om ä. förh. numera i sht) till 1 d, om sådant ämbete osv. i gille (se d. o. 4 a); förr äv. om avdelning l. sektion inom lotsväsendet som lyder under en gemensam ålderman. PH 1: 201 (1720). Öfwer Lotsar och Lärlingar wid hwarje lotsplats inom åldermanskapet skall rulla .. af Ålderman föras. SFS 1862, nr 47, s. 19. Under Flensburgs åldermannaskap har gillet uppnått en blomstring som aldrig tillförene. LundagKron. 2: 503 (1921). Saken togs upp i samband med att den gamle åldermannen Arnold van der Hagen på en kvartalssammankomst den 9 augusti 1735 avsade sig åldermanskapet. Rig 1957, s. 24.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content