ackord | SAOB | svenska.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1893

ACKORD akå4rd, äfv. -o4rd (acco´rd Weste), n. (Serenius (1741) osv.) o. r. (l. m.) (RARP 2: 137 (1634); i senare tid endast ngn gg i bet. 3, t. ex. Valerius 2: 250 (1839)); best. -et o. -en; pl. -er, ss. n. äfv. =.

Etymologi

[af t. o. fr. accord]

1) öfverenskommelse, aftal.

a) (numera mindre br.) i allm. Komme medh fienden till accord eller fredh. RARP 1: 95 (1629). Morgongåfworne .. giffwas .. effter interessenternes accord. Därs. 3: 284 (1642). (Furstarna) ingingo accord sig emellan; at .. M. Sahlstedt Hof-art. 166 (1720). Regerings-Form är ett accord mellan Konung och Undersåtare. Serenius (1741). Gjöra eller sluta et accord med enom. Lind (1749). Livin 45 (1781). Göra, ingå, sluta, träffa a(ckord) med någon om något. Dalin (1850). Svedelius Förfl. lif 26 (1889).

b) mil. dagtingan; i sht godvilligt uppgifvande af en fästning. Samma befästningh (äro vi) .. uthan .. blodspildningh och medh accord .. blifne mächtige. Gustaf II Adolf i Oxenst. brefv. 1: 79 (1614). Elbingen .. (måste) gifva sig på Accord. Nordberg 1: 61 (1740). Carlén Skugg. 1: 168 (1865).

c) beting, entreprenad (i motsats till arbete för daglön). Jungberg (1873). Ackordsfjesket .. var okändt (bland handtverksgesällerna) och hvar och en gjorde hvad han ”orkade”. Scholander 2: 272 (1880). Taga på ackord .., arbeta på ackord. Björkman (1889). Busch Entreprenadboken 2 (1891). jfr BYGGNADS-ACKORD. — öfverenskommelse om viss ersättning för prestationer under viss tid (motsatt betalning för hvarje särskild prestation). Jag har gammalt accord med gubben Möller, .. en öm läkare. Wetterbergh Selln. 160 (1853). jfr MÅNADS-, SJUK-, ÅRS-ACKORD.

d) jur. aftal mellan (eg. i konkurs försatt) gäldenär o. hans fordringsegare om gäldens (partiella) betalning. Han bjuder (l. får) femtio procents ackord. Mången .. spelar banquerot, på dhet han således må komma til accord. Privil. f. LandzCrona 1663, s. D 1 b. Lindfors (1815). Vill gäldenär erbjuda ackord. SFS 1862, nr 51, s. 33. — jfr KONKURS-, TVÅNGS-ACKORD.

e) kam.

α) (öfverenskommelse om) tjänsteköp. 2 RARP 2: 283 (1723). Den förhatligaste formen för ämbetstillsättningar var (under frihetstiden) utan tvifvel accordet, eller tillåtelsen att afstå innehafvande tjenst till den högstbetalande af kompetenta sökande. Malmström Hist. 6: 334 (1877). SFS 1886, nr 50, s. 1.

β) för sådant köp utbetalad penningsumma. Officerare, hvilke sine innehafvande beställningar emot dryge accorder erhållit. Publ. handl. 15: 420 (1793). SFS 1833, s. 405. — jfr OFFICERS-, TJÄNSTE-ACKORD.

2) (föga br.) öfverensstämmelse, endräkt (mellan personer). Ackord .. flere personers öfverensstämmelse i tänkesätt, i umgänge. Lindfors (1815). Kindblad (1867).

3) öfverensstämmelse (mellan sinnliga förnimmelser), harmoni.

a) tonk. samklang, samtidig o. ordnad förbindelse af flere toner. Biurman 99 (1729). Han .. slog accorder efter noten. Bellman 1: 151 (1760). (Näktergalens) rörande accorder. J. G. Oxenstierna 4: 136 (1815). (Hon) griper .. några accorder på cittran. Atterbom LÖ 1: 172 (1824, 1854). (Wallin) på Davids harpa / .. slår / ackord, än milda .. / .. än .. skarpa. Tegnér 2: 521 (1839). Samklangen af två eller flera stämmor kallas en harmoni eller ett ackord. Bauck Musikl. 1: 97 (1864). — bildl. (Crusell,) detta ädla väsen, en klar ackord af ära, vänskap och sång. Valerius 2: 250 (1839). — jfr A-DURS- (o. d.), BEGYNNELSE-, DOMINANT-, GRUND-, HARP-, HEX-, NON-, SEPTIM-, SLUT-, STAM-ACKORD.

b) mål. harmoni l. öfverensstämmelse mellan l. behörig sammansmältning af färger samt skuggor o. dagrar. Boye (1833). De kinesiska taflorna sakna allt ackord. Kindblad (1867).

Ssgr: A (till 3 a): ACKORD-BYGGNAD03~20. Pianoackompagnementet .. är af en fyllig ackordbyggnad. SD 1892, nr 329, s. 6. —

-FÖRBINDELSE~0200. Lindgren i NF 2: 374 (1877). —

-KEDJA~20. (Liszts) svindlande oktavgångar, blixtrande ackordkedjor. Lindgren i NF 9: 1474 (1885). —

-LÄGE~20. Björkman (1889). —

-LÄRA~20. Dalin (1850). Höijer Mus.-lex. (1864). FFS 1882, nr 33, s. 5. —

-STRÄNG~2. De djupare ackordsträngarna (på en cittra) äro enkla sensträngar. Uppf. b. 2: 491 (1873). —

-ÖFVERGÅNG~002.

B (till 1): (e α) ACKORDS-AFSÄGELSE03~0200. SFS 1886, nr 50, s. 1. —

(e β) -AMORTERING~0020. SFS 1833, s. 406. (Arméens) Ackordsamorteringsfond .. Landshöfdinge-ackordsamorteringsfonden. Kinberg i NF (1875). —

-ANBUD~02. —

(c) -ARBETE~020. Betings- och ackordsarbeten — d. v. s. arbeten på bestämd tid och mot bestämd summa. Scholander 2: 277 (1880). AB 1890, nr 45, s. 2. —

(e β) -BERÄTTIGAD~0200. SFS 1833, s. 406. —