ARENA are4na l. 032, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr d., t. o. eng. arena, fr. arène, af lat. arena, eg. sand]
om det i midten af en romersk amfiteater, en cirkus osv. befintliga, vanl. cirkelrunda, ofta med sand betäckta stycke mark hvarpå striden l. föreställningen eger rum; jfr FÄKTAR-BANA;äfv. om amfiteatern osv. i dess helhet. Atterbom Minnen 352(1818). Kringjublad på arenans sand du (dvs. matadoren) står. Snoilsky 1: 79(1869). Arenan (i den romerska amfiteatern) var en stor, sandad stridsplats och hvilade oftast på hvälfda rum, tjenande som vattenbehållare, aflopp o. s. v. A. T. Gellerstedt i NF 1: 628(1875). Lundin G. Sthm 138(1882; i fråga om en manege). På den tiden då .. till och med furstarne uppträdde på arenan (vid torneringar o. tjurfäktningar). Å. Munthe i Ny ill. tidn. 1886, s. 416. Inom en ring å Stadions arena egde .. (brottningen) rum. V. Balck i Tidn. f. idr. 1896, s. 206.jfr CIRKUS-, SAND-ARENA m. fl. — särsk.
a) oeg., om en fri o. jämn plats l. slätt, omgifven af höjder o. d. En dal som småningom vidgade sig till en stor öppen arena mellan bergskammarna. Hedin Gm Asien 2: 351(1898).
b) bildl.
α) i uttr. framträda på arenan, börja öppet l. aktivt deltaga (i en litterär l. politisk osv. fejd l. diskussion o. d.), uppträda på skådeplatsen, blanda sig i leken. Redan jublade skyddsvännerna (på grund af riksdagens beslut) .. Men jublet blef denna gång kort, ty nu framträder Regeringen på arenan och förvandlar med ett slag situationen. Fahlbeck Handelspol. 40(1892).
β) område för offentlig verksamhet, verksamhetsfält l. -område; i uttr. den litterära (l. politiska osv.) arenan; jfr BANA, sbst.1 1 g γ. Från den litterära arenan kom han lätt in på den politiska. Rundgren Minnen 1: 88(1852, 1870).
Ssg: ARENA-RUIN030~02. Arenaruinen i Verona. Retzius Söderifrån 56 (1871).
