SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
ARFSKIFTE ar3v~ʃif2te (a`rfskifte Weste), stundom 4~10 (jfr Kock Akc. 2: 123), n.; best. -et; pl. -en ((†) -er HSH 31: 55 (1661)).
Etymologi
[jfr fsv. arfskipte, uppvisadt bl. i bet. arfvedel; nuv. bet. 1 återfinnes i fsv. arfskiptan, arfskiptning (se ARF-SKIFTNING), äfvensom i d. arveskifte, isl. arfskipti]
1) laga skifte gm hvilket tillgångarna efter en död person delas mellan stärbhusdelegarna; jfr AFVITTRING 1. (Han) besuäradhe sig öfuer arffskiftet och bytet som war hållet vthi hans från wahro. Växiö rådstur. prot. 1648, s. 347. Alle arfskiften skola ske i redeliga och trovärdiga mäns närvaro. ÄB 12: 2 (Lag 1734). Det arfskifte, som (af Rådhusrätten i N. N.) kommer att .. förrättas mellan sterbhusdelegarne efter Handlanden N. N. Smedman Kont. 5: 29 (1872, 1893). Hålla arfskifte. Arnoldson Folkets bok 372 (1883). jfr: Altså wele ej heller wj afsöndra därifrån (dvs. från riket) något Förstendöme, Land .. eller Lähn igenom Arf-Skifte, Donationer eller förläningar. KF 1719, § 4.
2) skriftlig handling innehållande (i laglig form affattad) redogörelse för skifte af tillgångarna efter en död person; arfskifteshandling (se d. o. 2), arfskiftesinstrument. Alla arfskiften skola underskrifvas af arfvingarna, eller theras ombudsmän, så ock af the goda män, som delningen bivistat hafva. ÄB 12: 11 (Lag 1734). Arfskiften och köpebref. Dalin Hist. 1: 4 (1747). (Ett) arfskifte i .. bestyrkt afskrift. SFS 1894, nr 66, s. 20. Ett vederbörligen upprättadt och godkändt arfskifte utgör en fullt giltig åtkomsthandling. Rudbeck Arfskift. 53 (1895).
Ssgr (till 1): ARFSKIFTES-FÖRRÄTTARE300~0200. Nordling Ärfd. 144 (1878). PT 1892, nr 195 B, s. 3. —
-FÖRRÄTTNING~020. Åbo hofr. universal 17 Juli 1801 (i titeln). Tidskr. f. lagstiftn. 1864, s. 505. —
-HANDLING~20.
1) = ARFSKIFTE 1; jfr föreg. Nordling Ärfd. 139 (1878).
2) skriftlig handling rörande arfskifte; arfskifte (se d. o. 2). NJA1 1882, s. 267. Gamla arfskifteshandlingar och testamenten. G. O. Hyltén-Cavallius i 1 Minn. fr. Nord. mus. XII. 2: 2 (1885). —
-INSTRUMENT~102. = ARFSKIFTE 2. Svea hofr. universal 6 Juli 1801 (i titeln). Skriftligt arfskiftesinstrument (bör) uppsättas, som innehåller fullständig beskrifning om huru arfvet blifvit skiftadt. Schrevelius Civ. 3: 233 (1849). PT 1900, nr 136 A, s. 1. jfr ARFS-INSTRUMENT. —
-MAN~2. enl. lagens föreskrift vid arfskifte närvarande vittne (o. värderingsman); skiftesman; jfr ex. från ÄB under ARFSKIFTE 1, 2. Utom delegarna böra vid arfskiften vara tillstädes två ojäfviga män (arfskiftesmän), hvilka hafva att uppsätta en skriftlig handling öfver skiftet (arfskiftes-instrument) samt gifva råd och upplysningar i de frågor, som vid tillfället förekomma. E. V. Nordling i NF 1: 1009 (1876). De af Magistraten utsedde arfskiftesmännen ega i allmänhet att i delningsarvode uppbära 1/2 proc. af all i boet befintlig egendom. Rudbeck Arfskift. 48 (1895). —
-PROCENT~02. (till en viss procent af kvarlåtenskapen fastställdt) arfvode till skiftesmännen; jfr följ. samt ex. från Rudbeck under -MAN. Ett utslag af Götha Hofrätt, i hvilket bemälde domstol frånkännt magistrat rättighet att uppbära arfskiftesprocent å testamentariska dispositioner. SvT 1852, nr 190, s. 2. —
-PROVISION~102. = föreg. Boupptecknings- och arfskiftesprovision. SFS 1885, nr 13, s. 3. Därs. 1891, Bih. nr 6, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content