publicerad: 1902
ASSEMBLÉ as1aŋble4, äfv. -amb- (assangblé Almqvist, Dalin; jfr skrifsättet assamblée Biurman Brefst. 107 (1729), assamblé Kindblad), r. (m. Lindfors (1815), Dalin (1850)); best. -en (SP 1778, s. 50, Lundin G. Sthm 494 (1881)) l. -n (Snoilsky 4: 65 (1887)); pl. -er.
Etymologi
[liksom t. assemblée o. eng. assembly af fr. assemblée, f., sammankomst, församling, till assembler, församla, af lat. assimulare, af ad, till, o. simul, på samma gång, samtidigt (jfr SAMMAN o. SAMLA)]
— jfr ENSEMBLE.
1) [jfr fr. assemblée dansante, assemblée littéraire] (i sht förr) sammankomst till sällskaplig förströelse, särsk. dans; festlig danstillställning, (mindre) bal, soaré. Carl XII Bref 64 (1704). Vid Assembléer .. bör den intet inställa sig, som hvarcken kan Dantza eller Spela (kort). Ehrenström Complimentbok 49 (1741). Nästkommande Söndag .. blifver Assemblee .. uti Stora BörsSalen. SP 1792, nr 9, s. 3. På Assembléen uti Aurora-Orden .. blef en Hatt .. bortbytt. DA 1824, nr 9, s. 4. På vinterns assembléer och baler gick det .. ”högst gentilt till”. E. C. Tegnér Farf. 278 (1900; i fråga om förh. i Växiö 1826). — jfr DANS-, STADS-, TE-ASSEMBLÉ.
2) [jfr fr. assemblée nationale] (knappast br.) församling l. möte (för öfverläggning osv. i politiska o. d. frågor). Hist. extract. 11: 13 (1791; om fr. nationalförsamlingen). Almqvist (1842). — jfr NATIONAL-ASSEMBLÉ.
-DOCKA~20, f. jfr BAL-DOCKA. En gran-sjuk (dvs. fåfäng) skattar den dum, som umgås med hushålds-besvär: en Hushållerska kallar åter den förra en Assembléedåcka. Tessin Bref 1: 126 (1752). —
-HUS~2. societetshus; jfr -BYGGNAD. (Kristinehamn) har .. rådhus, assembléhus, teater (osv.). Ill. Sv. 1: 338 (cit. fr. c. 1790). Dalin (1850). —
Spoiler title
Spoiler content