SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1927  
FÖRSLAG försla4g l. fœr-, sbst.3; best. -et; pl. = (GR 7: 379 (1531) osv.), äv. (numera knappast br.) -er (Rudbeck Bref 11 (1662), Hallström VilsnFågl. 104 (1894)) ((†) -slege GR 14: 44 (1542)).
Etymologi
[liksom d. forslag, ä. d. äv. foreslag, efter t. vorschlag, vbalsbst. till vorschlagen, föreslå; med avs. på bet. 3 jfr äv. ä. t. verschlag samt FÖRSLÅ, v.3 8]
1) handling(en) att föreslå ngt l., konkretare, vad ngn föreslår; projekt, plan; uppslag, idé (till ngt); hemställan, råd, inrådan, intalan; erbjudande, anbud, tillbud. Ett moget, omoget, klokt, välment förslag. Väl, illa övertänkta, orimliga, omöjliga, äventyrliga förslag. Göra, förr äv. giva (ngn ett) förslag, det förslaget att (osv.). Framställa förslag om ngt. Framlägga, framkasta, komma upp med ett förslag. Antaga, gilla, avslå, avvisa, förkasta ngns förslag. Förslaget vann allmänt bifall. Hans förslag går ut på att (osv.). Saken stannade vid blotta förslaget. Göra ngt på, äv. efter ngns förslag. Giva (ngn), få förslag på ngn l. ngt, ofta: anvisning på ngn l. ngt. Vara på, förr äv. i förslag, vara föreslaget l. planlagt l. påtänkt, förr äv.: vara å bane. Hava ngt på, förr äv. i förslag, vara föreslagen l. erbjuden ngt; förr äv.: ämna framkomma med förslag om ngt, planlägga, påtänka ngt. Ha två l. flera (personer l. saker osv.) på förslag, ofta: ha att välja emellan. GR 14: 44 (1542). Dhe förslagh underhandlarne Storfurstenn giordt haffve. OxBr. 5: 89 (1616). Konungh Erich .. begynte nu .. at giffua sin Broder Förslag til andra vthwägar. Girs E14 18 (c. 1630). Den fredsunderhandling, som vore i förslag. HC12H 4: 102 (1713). Nero .. såg sit stora förslag blifva til intet. Mörk Th. 3: 259 (1758). Carl IX hade i förslag att med honom (dvs. Achmed I i Turkiet) ingå ett förbund. Hallenberg Hist. 1: 91 (1790). Intetdera af dessa förslager rönte framgång. Palmblad Norige 312 (1846). Ditt förslag är gott. 1Sam. 9: 10 (Bib. 1917). — jfr FREDS-, GIFTERMÅLS-, KOMPROMISS-, KRIGS-, MEDLINGS-, MOT-, REFORM-FÖRSLAG m. fl. — särsk.
a) i numera obr. uttr. o. förb. (jfr b, c). The (dvs. fransmännen) hafwa ock förslagh (dvs. planera) at inrätta sin Seglation til OstIndien. Brask Pufendorf Hist. 249 (1680). Smida stora förslag. Sahlstedt Hofart. 122 (1720). Gustaf Trolle fattade under sin olycka tusende förslag. Celsius G1 1: 26 (1746). Hvälfva stora förslager i sinnet. Meurman (1846). — särsk. i uttr. i l. på förslag, förslagsvis. Cammereraren sade anordningen mästedeels vara gjordt på förslagh. RP 6: 209 (1636). En bana, som den nu i förslag utstakade. Rydqvist SSL 1: 63 (1850).
b) (†) övergående i bet.: (förslag till) avtal; bestämmelse, villkor. Her Holger och her Axell (skulle) haffue i befalningh, ath göre någet förslag mett kon: Ma:t tiil Sue(rige). GR 11: 140 (1536). Mångehande förslagh, som doch intet håldne bleffue. Därs. 18: 259 (1547). (Sv.) Förslag .. (fr.) condition. Möller (1745).
c) (†) om fientlig(t) l. svekfull(t) plan l. företag, anslag (se d. o. 12 b). Widekindi KrijgH 281 (1671). Hans (dvs. den orättrådiges) förslag, begär och acht / Förgås och warder platt förlagt. Ps. 1695, 89: 6. Min blick har genomträngt hans trolösa förslager. Leopold 1: 15 (1790, 1814). Almqvist GMim. 1: 53 (1841).
d) konkretare l. helt konkret: plan (för ett företag l. ett arbete o. d.), utkast l. skiss (till ngt, ofta till skriftlig framställning, lag, stadgande o. d.); numera vanl. med bestämning inledd av prep. till, förr äv. på. Uppgöra förslag till ngt. Ett väl, slarvigt utarbetat förslag. RP 4: 58 (1634). Een Architekt .. giör en afritning och förslagh på bygning. Rudbeck Bref 214 (1685). Förslag till en ny grundlag för Svea rikes styrelse. Järta VSkr. 1: 43 (1809). Förslag till ny katekes. Rundgren i 3SAH 2: 70 (1887). Hahr ArkitH 401 (1902; i fråga om byggnad). — särsk. (föga br.) om första utkastet till ett konstvärk o. d., skiss. Vår tafla kan (möjligen) vara ett första förslag af Rembrandts hand. NordT 1892, s. 222. — jfr BESKATTNINGS-, BUDGETS-, BYGGNADS-, KONTRAKTS-, LAG-, LÖNEREGLERINGS-, PSALMBOKS-, RÄTTSTAVNINGS-, STADGE-FÖRSLAG m. fl.
e) om hemställan l. framställning till myndighet l. beslutande församling o. d. (som har att pröva densamma o. avgöra om dess sättande i värket); ofta liktydigt med: motion, proposition o. d.; äv. konkret, om skriftlig handling innehållande dylik hemställan l. framställning. Väcka, framställa, inlämna, ingiva förslag (om ngt). Avstyrka ett förslag. Debattera, genomdriva ett förslag. Förslaget antogs, bifölls, segrade, förkastades (med stor majoritet). Rudbeck Bref 11 (1662). Den (skånska adeln) begärde att få utgöra ett eget skånskt riddarhus, till hvilket regeringen borde inskicka sina förslager. Fryxell Ber. 14: 188 (1846). Förslaget om presters och lekmäns gemensamma deltagande vid val till medlemmar af (kyrko-)mötet. Rundgren i 3SAH 2: 70 (1887). Lagutskottet .. hänvisade till det vilande förslaget om vilodagar på sommaren. Nilsson FestdVard. 185 (1925).
f) yttrande av vederbörlig myndighet varigm ngn föreslås till erhållande av viss tjänst l. visst ämbete l., där flera personer söka l. kunna komma i fråga, ett visst antal (vanl. tre) i bestämd ordning förordas till tjänstens l. ämbetets erhållande; äv. i allmännare anv., i fråga om mera tillfällig syssla l. uppdrag o. d. l. om förord till erhållande av ngt annat (t. ex. stipendium o. d.); ofta konkret, om den skriftliga handling vari yttrandet osv. avgives. Upprätta förslag (till tjänstens besättande). Uppföra, sätta ngn på förslag(et). Få, erhålla förslag (till tjänst l. ämbete). Vara, komma, uppsättas, stå på (förr äv. i) förslag (till tjänsten). Avsäga sig (sin plats på) förslaget. Ha första rummet på förslaget. Icke komma med på förslaget. Kyrkol. 19: 10 (1686). Ingen af them, som komma i förslag til den lediga beställning. Wallquist EcclSaml. 4: 466 (i handl. fr. 1724). Skulle Kongl. Maj:t finna för godt at gå från Förslaget, och nämna någon annan. PH 5: 3103 (1751). Jag har nu fått förslaget till Piperska resestipendiet. EGGeijer (1807) i MoB 7: 64. Förslag upprättas i allmänhet efter ansökan. 2NF 9: 481 (1908). — särsk. i numera obr. uttr. Pastor i Offerdahl M. Abraham Burman .. betackar .. Consist. som hafft honom i godt förslag att antaga Præposituram. HernösDP 1695, s. 359. Att gifva mig i förslag, till lediga Pastorat. VDAkt. 1735, nr 138. — jfr ADJUNKTS-, BISKOPS-, KYRKOHERDE-, TJÄNSTE-, TREMANNA-FÖRSLAG m. fl.
g) förmodan, gissning; numera bl. (föga br.) om gissnings- l. förslagsvis framställd mening i en vetenskaplig fråga o. d., förslagsmening, hypotes, konjektur. Widekindi KrijgH 78 (”98”) (1671). Duræus Naturk. 141 (1759). Endast på följande ställen (i Horatius) har .. (Döring) tillåtit sig att införa sina kritiska förslager i texten. SvLittFT 1833, sp. 829.
2) (†) falskt påstående, förevändning; särsk. i förb. falskt förslag. Messenius Swanh. 27 (1613). Vnder falskt förslagh. Linc. Gg 3 b (1640).
3) överslag (över ngt), beräkning (av ngt); redogörelse (för ngt); numera (utom i a, b) nästan bl. ngn gg i (kameralt) fackspr., om summarisk(t) översikt l. sammandrag av räkenskaper o. d. GR 26: 814 (1556). Ett förslag, huru stort taal knechter man uthaff hela rijket hade till förmoda. RP 8: 2 (1640). Alle, som hafwa Cronones Medel under händer, böra i rättan tijd inkomma med sine Förslag. RF 1720, § 31. Förslag öfver uppbörd och försäljning af stämpladt papper. Linde Kam. 495 (1867). Förslag öfver Lunds Kongl. Universitets inkomster och utgifter för år 1898. (1899; rubrik i hskr.). Quennerstedt Bender 40 (1910). — jfr GENERAL-, INKOMST-, KVARTALS-, MÅNADS-, STATS-, ÅRS-FÖRSLAG m. fl. — särsk.
a) (förr) mil. o. sjömil. om skriftlig (vanl. efter fastställt formulär uppställd) redogörelse för styrkan l. sammansättningen av ett truppförband, besättningen å en fästning l. ett örlogsfartyg, persedelbehållningen i ett förråd o. d.; besked (se d. o. 12 c). HT 1892, s. 160 (1632). Delachapelle ExBook 26 (1669). Hvarje 14dagar .. inlemnas till Expeditions-Chefen Förslag öfver besättningens tilstånd, samt consumtion och behållning af Proviant och Utrednings-Persedlar. TjReglFl. 1790, s. 24. TjReglArm. 1858, 1: 34. Konow (1887). — jfr FÖRRÅDS-, SAMLINGS-, SJUK-, STYCKE-FÖRSLAG m. fl.
b) (fullt br.) i fråga om beräkning av erforderliga förnödenheter o. d. till l. kostnaderna för ett företag (särsk. byggnadsföretag o. d.); äv. konkret, om handling innehållande dylik beräkning; vanl. med bestämning inledd av prep. över, förr äv. till; numera av språkkänslan uppfattat ss. samhörigt med 1 d. Uppgöra förslag över kostnaderna. RARP 3: 40 (1638). Göra förslag til en kåstnad. Sahlstedt (1773). Vid all förskansnings-byggnad är vigtigt att uppgöra förslag öfver erforderliga förnödenheter, arbetare och tid. Hazelius Bef. 78 (1857). — jfr KOSTNADS-FÖRSLAG.
c) (†) mer l. mindre bildl.: räkning, beräkning; äv. övergående i bet.: förhoppning o. d.; särsk. i uttr. göra (sig) förslag på, ngn gg om (ngt) o. d., göra sig räkning på l. förhoppning om (ngt), räkna l. hoppas på (ngt), äv.: göra sig en föreställning om (ngt). Widekindi KrijgH 346 (1671). Gör tigh intet Förslagh på någon Roo, vtan på mycken Toligheet. Preutz Kempis 342 (1675). (Härav) kan man göra förslag om .. (cimbrernas) stora macht och krigshär. Rudbeck Atl. 1: 527 (1679). Huru jag / Om jordisk glädie mig må giöra minst förslag. Kolmodin QvSp. 2: 38 (1750). Svekfulla äro de flesta förslager på framtiden. VetAH 1819, s. 222. Schulthess (1885).
Ssgr (i allm. till 1).
A (knappast br.): FÖRSLAG-STÄLLARINNA, -SÄTTNING, se B.
B: FÖRSLAGS-ANSLAG~02 l. ~20. statsv. (stats)-anslag som göres till utgifter vilka icke kunna i förväg noggrant beräknas o. som därför får överskridas, såvida icke summan begränsas gm tillfogande av ordet ”högst”. Westee (1842). 2NF 26: 1072 (1917).
(jfr 3) -BERÄKNING. (i fackspr.) förslagsvis gjord beräkning, överslagsberäkning. BerBeskattnFörh. 1834, s. 3. 2NF 38: 333 (1926).
(3 a) -JOURNAL. (förr) En Förslags-journal, hvaruti inhäftas de från majors-expeditionen ankommande förslager och rullor, som böra vid chefs-expeditionen qvarstanna. TjReglArm. 1858, 1: 219.
-KONTRAKT. (i fackspr.) förslagsvis uppgjort kontrakt, förslag till kontrakt. TT 1885, s. 59. Döss o. Lannge 217 (1908).
-LISTA, r. l. f. särsk. (i sht i fackspr.) om lista upptagande de personer som (av ett politiskt parti o. d.) föreslås såsom kandidater vid ett val. Svedelius StatsrAnsv. 162 (1856). Förslagslistor för utskottsvalen. 2NF 18: 1017 (1913).
-MAKARE.
1) (numera bl. med nedsättande bet.) person som framkommer med många (i sht mindre kloka l. lämpliga) förslag; projektmakare. Rudbeck Atl. 3: 675 (1698). Dessa egenskaper, som skilja den grundliga statsmannens idéer från förslags-makarens. AB 1831, nr 35, s. 2. PT 1898, nr 155, s. 3.
2) (†) till 1 c: intrigmakare, ränksmidare. Isogæus Segersk. 246 (c. 1700). VDAkt. 1708, nr 119.
-MAKERI01004. [avledn. av -MAKARE 1] (föraktl.) projektmakeri. Möller (1790). Tomt nyhets-begär och förslagsmakeri. Atterbom PhilH 360 (1835). Odhner SvInreH 258 (1865).
(jfr 1 g) -MENING. (i sht i vetenskapligt fackspr.) förslagsvis l. gissningsvis framställd mening; hypotes; konjektur. Djärva, lösa, tänkvärda förslagsmeningar. Ljungquist PVetA 1752, s. 33. (Euler var) ibland vågsam i sina förslagsmeningar. De Rogier Euler 1: VIII (1786). Tomma förslagsmeningar och hugskott. BL 3: 244 (1837). NF 6: 1072 (1883).
-RIK. som har många förslag; uppslagsrik, idérik. Möller (1807). En lysande och förslagsrik politiker. SvH 6: 209 (1905).
(1 d) -RITNING. (i sht i fackspr., särsk. byggn.) Brunius Metr. 521 (cit. fr. 1833; uppl. 1854). Redan 1775 hade Adelcrantz fullbordat de första förslagsritningarna (till operabyggnad i Stockholm). Romdahl o. Roosval 574 (1913).
(1 f) -RUM. plats på förslag till besättande av tjänst l. ämbete. Få förslagsrum, komma på förslag(et). Komma, sättas på första (osv.) förslagsrummet. Få, ha, inneha första (osv.) förslagsrummet. Uppföra ngn på (i sht förr äv. i) första (osv.) förslagsrummet. NMRaab (c. 1824) hos Cavallin Herdam. 4: 273. Vid omröstning till förslag (till prästerlig tjänst) skall röstas om hvart förslagsrum särskildt. SFS 1910, nr 141, s. 3.
(jfr 3) -RÄKNING. (i fackspr.) jfr -BERÄKNING. BoupptSthm 22/8 1654. FFS 1894, nr 50, s. 54.
-RÄTT, r. l. m.
1) (föga br.) till 1 e: rätt att väcka förslag; initiativ, motionsrätt. I en tid .. då (folkrepresentationen) saknade allt initiativ (förslagsrätt). LfF 1889, s. 11.
2) till 1 f: rätt(en) att föreslå ngn (till erhållande av befattning o. d.) l. att upprätta förslag (vid tillsättande av tjänst l. ämbete l. vid val o. d.). Rörande prestval .. lemna .. (Emporagrius' o. Laurelius' förslag till kyrkoordning) förslagsrätten åt församlingen. Frey 1850, s. 280. Stavenow EngRev. 156 (1895). Annerstedt UUH II. 1: 30 (1908).
(1 c) -SMED. (†) ränksmidare. Oelreich 155 (1755).
-STÄLLARE. person som framställer l. väcker ett förslag. Wieselgren Samt. 204 (1880).
-STÄLLARINNA010032. (förslag- 1888) kvinnlig förslagsställare. Sundblad GBruk 179 (1888).
(1 f) -SÄTTNING. (förslag- 1885) (i fackspr.) upprättande av förslag. Odhner G3 1: 428 (1885). StatsvT 1901, s. 25.
-VIS, adv. såsom (ett) förslag, i form av förslag; till övervägande l. (i fråga om två l. flera alternativ) till att välja emellan; gissningsvis, hypotetiskt; efter summarisk l. ungefärlig beräkning. En förslagsvis beräknad summa. RARP 4: 218 (1649). Förslagsvis uppställer (Diez) .. fht. raw såsom etymon för bravo. Richert Ljudlag. 311 (1866). Nilsson FestdVard. 212 (1925).
Spoiler title
Spoiler content