BESTICK bestik4 (besti´ck Weste), sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sannol. efter t. besteck i motsv. bet., eg. ngt hvari ngt instickes l. finnes instucket, vbalsbst. till bestecken (se BESTICKA, v.3); jfr d. bestik o. nt. bestekk (besteek, bestäk, bestik)]
etui l. låda för förvaring af matematiska l. kirurgiska instrument o. d.; numera vanl. om dylikt etui tillika med dess innehåll; ngn gg om (fullständig) sats l. samling af dylika instrument utan etui. Wikforss (1804; under besteck). Man finner äfven i ett bestick en messingsvinkel. Funke Anv. att teckna 23 (1813). Kirurgen ur besticket tog / Sin snäppare. Strandberg 4: 107 (1857). Matematiskt bestick. Schulthess (1885). Kirurgiskt bestick. Därs. Och sjelfva döden viker bort för stålet, / Som gömmer sig i läkarens bestick. E. Olbers i Lunds veckobl. 1896, nr 30, s. 3. — jfr AMPUTATIONS-, ARBETS-, AREOMETER-, CIRKEL-, DISSEKTIONS-, INSTRUMENT-, KOPPNINGS-, LIKÖPPNINGS-, LÄKAR(E)-, OBDUKTIONS-, RIT-, TANDLÄKAR(E)-, TANDOPERATIONS-, ÅDERLÅTNINGS-BESTICK m. fl.
