SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1906  
BESÖKA besø4ka, i Sveal. äfv. 032 (besö´ka Weste; bes`öka Almqvist), v. -er, -te, -t, -t; se för öfr. SÖKA. vbalsbst. -ANDE, sbst.1, -ELSE (se d. o.), -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ARINNA (se d. o.), -ERSKA (mindre br.); jfr BESÖK.
Ordformer
(bø- G. I:s reg. 1: 199 (1524))
Etymologi
[fsv. besökia, liksom d. besøge efter mnt. besoken, motsv. holl. bezoeken, t. besuchen, eng. beseech; se BE- o. SÖKA]
1) [jfr mnl. dese bloemen hebben wi besocht ute Aristotiles bouken] (†) bemöda sig att finna, söka efter; uppsöka, söka l. leta rätt på. Lijka som en Heerde besöker sijn fåår, tå the jfrå sinom hiord förwildt äro. Hes. 34: 12 (Bib. 1541; öfv. 1784: uppsöker, öfv. 1904: letar tillsammans). Iagh skal vpweckia heerdar j landena, the ther icke skola besee thz försmechtadha, thz slaghna icke besökia, och thz sönderbrottna icke hela. Sak. 11: 16 (Bib. 1541; öfv. 1785: en herde .., som icke uppsöker thet bortkomna). — (söka) uttänka l. finna på. Item och är för rådt ansett att besökie någre middel och vägher, huruledes man kunde bäst betänkie, att konglige Ma:t sig medt hans Nådtz nabor .. motte begifve .. udi fryntskap (dvs. vänskap) och forligningh. RA 1: 403 (1544).
2) [jfr ä. d. att besøge hielp, trøst oc bestannd aff oss] (†) bemöda sig att vinna l. nå (ngt); söka (sin näring l. sitt uppehälle ngnstädes). Tesse rijke(, Sverge o. Danmark, hafva) stådt wel til hopa .. then ene haffuer frijt måth besökia sin näring hoss then annen. G. I:s reg. 8: 10 (1532). Ath wij .. jngelunde tilstedhia atj (dvs. att I) idher näring j wårt land och rijke beszökia skola. Därs. 69.
3) [jfr motsv. anv. i ä. holl. o. ä. t. samt fr. visiter] (†) undersöka, rannsaka, anställa l. hålla undersökning om (ngt); visitera, inspektera; besiktiga. Hans nådis sändingebudt .. kom dog så hardtt ved tijden at konung:ge ma:t til danmark sändingebudt väl haffde kunnadt besökt och känna (dvs. undersöka) latit i saken om the haffde velat. G. I:s reg. 4: 379 (1527). Vthsende aff Konungenom, och aff the siw Rådhherrar, til at besökia Juda och Jerusalem effter Gudz lagh. Esra 7: 14 (Bib. 1541; öfv. 1904: hålla undersökning om). Tu pröffuar mitt hierta, och besöker thet om nattena, och ranszakar migh och finner intet. Psalt. 17: 3 (Bib. 1541; öfv. 1904: utforskar). Wij hade vthskickett j fiordh någre godemen som för(skrif)ne rågongh besöke skulle, Och dhå war them (dvs. ryssarna) icke legligitt ther möthe. FH 8: 66 (1551). Gå rund .. (betyder) besöka wakterna om natten. Spegel Gl. 382 (1712). Visitera .. (betyder) besökia, besichtiga, bese. Swedberg Schibb. 302 (1716). — särsk.: undersöka (en person l. hans medhafda effekter, fartyg osv.) för att efterse om tullpliktiga varor, kontraband o. d. förekommer, visitera; i sht om tulltjänsteman; jfr BESÖKARE 1. Sammaledes besökte the alla slädar som inkommo, om the heemligen wille införa någhra wärior (dvs. vapen). Petreius Beskr. 1: 20 (1614). Ingen skal begifwa sigh ifrån Skeppet .. medh mindre han tilförene hafwer angifwit sigh på Tulkammaren i Dalaröen, och ther öfwergifwit en General Specification vppå alla the wahrur som han vthi Skeppet innehafwer, .. så at alt ther effter kan ransakas och besökias. Stiernman Com. 2: 58 (1636). The Danske besökia alle man (på ett skepp) och finne ther något salpeter och confiscera så skepp och godz för samma salpeter skull. RP 8: 150 (1640). 4 Frantzöske Galeyer .. hafwa .. mött ett Hollenskt skepp med .. 150 flychtige (hugenotter), och har fördenskull Capiteinen icke welat låta besökia Skeppet. OSPT 1686, nr 4, s. 6. Besöka en allestädes ... Besöka ens kläder, säkkar åkk påsar. Schultze Ordb. 4676 (c. 1755). En höflig (tull-)betjening tycktes .. anse för ovänligt at besöka våra saker. F. Silfverstolpe (1757) hos Leinberg Vårt land 1: 22. — jfr OBESÖKT.
4) [jfr motsv. anv. i ä. d., mnt., ä. holl. o. ä. t. samt eng. beseech] (†) (muntligen l. skriftligen) vända sig till (ngn för att få hjälp l. råd l. bistånd i ett trångmål l. en svårighet o. d.); särsk.: vända sig till (myndighet l. öfverordnad) med besvär l. klagomål o. d.; jfr ANSÖKA 1 a α. Når wij med idhers scriffuelse .. besocht bliffue (dvs. blefvo). G. I:s reg. 8: 136 (1532). Skulle I förtenskuldh medh rätta h. k. M:t .. besökt hafve och beklagadt sådane eder nödh. RA 1: 355 (1544). Vare ingom förbudit Hans Kongl. Maj:t om sine saker och ährender .. att besökia. HSH 10: 20 (1595). (Jakob) hafwer .. vthi hennes (dvs. Rakels) dödheliga sweda besökt Gudh medh sin ödmiuka bön .., at han wille nådheliga ännw en tijdh lång hålla henne widh lijfwet. Phrygius Likpr. ö. Marg. Olai A 6 b (1608). Nöden som ingin skam acttar tuingar mig till atth besöcke gode vener. A. Stålarm (1615) i SUFH 5: 37. Regeringen bliffuer aff almogen idkeligen och medh klagemåhl besökt. RARP 3: 165 (1641). Konungen (J. III) besökes med förböner (för de i onåd fallna rådsherrarna) ifrån flere håll. Svedelius i SAH 46: 225 (1871; arkaistiskt). — särsk.
a) göra ansökan (hos ngn om ngt); bedja l. anmoda (ngn om ngt l. att göra ngt o. d.); anhålla (om ngt); med af prep. om inledd bestämning l. att-sats. Hist. handl. XIII. 1: 219 (1566). Ded man mig nu post festum om samtycke besöker, sker man pro forma. A. Oxenstierna Skr. 2: 149 (1613). Erchiebiscop Göstaff .. besöchte .. Fursten til Mechelborg .. om hielp och bijstondh emoot Swerige. Tegel G. I 1: 290 (1622). At .. H:es M:tt och Sweriges Chrono .. skulle wara besökt, at träda til något Leipziger besluth, eller ther låtit sigh intaga, är migh owitterligit. A. Oxenstierna (1633) i Swar på thet danske manif. 5 aug. 1644, s. P 1 a. Det som Kyrkiorna och gått folk af egen liberalitet pläga godwilligen vthgifwa när dhe derom blifwa besökte. HSH 31: 21 (1663). Hildebrand Statsförf. 349 (1896; arkaistiskt).
b) i uttr. besöka ngt hos ngn l. om ngt hos ngn, göra ansökan hos ngn om ngt, bedja ngn om ngt, anhålla om ngt. När sådant i vnderdånigheet .. hoos Oss besökt bliffuer, Tå wele wij sådan stadfästelse .. meddele låte. Adelspriv. 8 okt. 1617, § 14. Endoch hoos föreskreffne Wardbergz Borgare .. haffuer offta och flijteligen waret besöcht och begäret, at slijka vppenbare affweckne tiuffuar och meeneedare .. måtte hoos them bliffua anholdne, och til rätta satte. Tegel G. I 2: 301 (1622; efter handl. fr. 1554). Han hadhe .. latedh besökia hoos Konung Gustaff, om tretijo tusendh Daler. Därs. 371. jfr: Carthago .. måste besökia och begära vthaff them nådh och fredh. Schroderus Liv. 386 (1626); jfr 2.
c) närmande sig bet.: begära, göra anspråk på. Menniskian .. kan (icke) besökia och förwänta någhon saligheet genom sina gärningars förtiänst. Phrygius Him. lif. 164 (1615).
d) om sjuk: söka l. rådfråga (läkare) (jfr 5). Effter thu äst suagh til sinne och modh, huarföre besöker thu icke läkaren? KOF 1: 246 (1575). Om flere små skröpligha siwkdomar som icke höffuas tilkenna giffua, må the siwke besökia ther om Bårdskäraren. B. Olavi 137 (”135”) a (1578). Han .. gaff sigh .. åth Tyskland, vnder thet skeen, at honom wore nödigt til at besökia Läkiare. Girs G. I 194 (c. 1630). jfr: Han blir consulterad och besökt ifrån de högste til de lägste af både Könen. Björnståhl Resa 2: 155 (1773).
5) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (begifva sig l.) komma till o. uppehålla sig hos (ngn) i o. för sällskapligt umgänge med (honom) l. för att se om (honom) l. visa (honom) en vänlighet l. uppmärksamhet l. för affärer l. på grund af (tjänste)plikt osv., hälsa på; göra l. aflägga besök l. visit hos (ngn); gästa; förr äfv. om uppvaktning medelst skrifvelse l. ombud o. d. (se b, c). I Dagh (dvs. Marie besökelsedag) .. begåå wij åminnilse j then Christeligha forsamblingenne, ther aff huru then höghwerdigha iomfrw Maria besöchte sina frenko Elizabeth til at feghna och tiena henne. O. Petri 2 Post. 181 a (1530). Lägg tigh på tina seng och gör tigh kranck, När tå tin fadher kommer til at besökia tigh, så sägh til honom ... 2 Sam. 13: 5 (Bib. 1541). Den ena begerar, att hon må bliva förlåvatt (dvs. få lof) att draga till Sverie, der att besökia sin sån. Oxenst. brefv. 6: 28 (1628). På det hwar och en må wetta, hwad han en Doctori Medico, för hwar gång han honom besöker eller något förordnar, gifwa bör. Stiernman Com. 4: 1051 (1688). Han blef ymckeligen mördad .. tillika med sin .. Broder, som var kommen at besökan. Oedman Bahusl. 185 (1746). Höfvisk höfva det är, at vän sin frände besöker. Nicander Minnessann. 43 (1769). Han hade då redan flyttat bort från akademien till pastoratet. Der besökte jag honom sedermera ett par gånger. Svedelius Förfl. lif 280 (1887). Hon besökte som förr gärna sina vänner, .. men i sitt hem ville hon helst vara ensam. Dahlgren Ransäter 133 (1905). jfr: Den (dvs. narcissen) besökes af Bien, som deraf hämta Honung. Retzius Fl. Virg. 74 (1809); jfr 6. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] i sht relig. i fråga om besökande af sjuka, fångar osv. (ss. religiös kärlekshandling); i sht om präst. Ibland andra miskundsambligha gerningar, som Scrifften berömer, är ock thenna icke förglömd, at man skal besökia the siuka. L. Petri Kyrkoord. 57 a (1571). Såsom een sjuk i sin sängh, een fånge uthi sitt fängelsse blifver besöcht. RP 7: 57 (1637). Prästerna skola .. wara willige och redebogne, at besöka the Siuka, när the få Sochnebud. Kyrkol. 17: 2 (1686). Att man besöker fader- och moderlösa och enkor uti theras bedröfvelse. Jak. 1: 27 (öfv. 1780). Handb. 1811, s. 113. — särsk. (numera mindre br.) i uttr. besöka (en sjuk l. lifdömd) med Herrans nattvard o. d. Honom (dvs. Hogenskild Bjelke) ledsagade af slothett till retteplattzen M. Oluff, Erke Biskopen, och M. Petrus i Skara, Biskop, hvilke honom i fengelset medh thett högverdige helge sacramentt hade besöchtt. A. Oxenstierna Skr. 1: 21 (1605). Prästerna skola .. infinna sig, så ofta the blifwa kallade, til at besöka någon med Herrans Nattward, uti ett besmittat Huus. Kyrkol. 17: 7 (1686). Alla som läto besökia sigh hemma medh Herrans Nattward. Dijkman Ant. eccl. 325 (1703). Ihre Gl. (1769).
b) (numera bl. tillfälligt) i uttr. besöka (ngn) skriftligen l. med bref l. skrifvelse o. d., uppvakta (ngn) med bref l. skrifvelse (jfr 4). Atuj (dvs. att vi) haffue nw ecke i long tijd besögt eder mett wår breff eller scriffuelse, som oss wäll bort hade, tiil wår gode wen. G. I:s reg. 9: 115 (1534). Wälborne Fröken, Hiertans Aldrakäreste. Efter det jag icke tilfälle hade, då jag från Eder skiljas måste, med Eder at tala, derföre hafwer jag denna dristighet uppå mig tagit, med denna min skrifwelse Eder at besöka och thermed Eder at bedja, at I wille komma mig ihog, när jag långt ifrån Eder är. Gustaf ii Adolf 582 (1614; i bref till Ebba Brahe). (G. II A. beslöt) att .. besöka Ryske Storförsten med sin egen skrifvelse, med fredsförslag. Hallenberg Hist. 3: 181 (1793). (Jag) skal ifr(ån) Vasa besöka Bror med bref. Porthan Bref t. Calonius 116 (1794). En min enskilda angelägenhet .. föranlåter mig att skriftligt besöka dig. Runeberg E. skr. 2: 241 (1850).
c) (†) om (regerande) furste, riksstånd o. d. i uttr. besöka (ngn) med sändebud, med en deputation o. d., skicka sändebud osv. till (ngn), uppvakta (ngn) med deputation osv. Vdi Septembrj månad bleff konung Giöstaff aff alla euangeliske tydzske furstar och städer .. med legatter och schrifuelsser besögt, med .. begärran, att han sig med them i förbundt giffua wille. Brahe Kr. 21 (c. 1585); jfr b. Vthi fridzfördraget emellan begge Rijkerne, Swerige och Ryssland, är förafskedet, att när som nogon omskifftelse sigh tilldrager, då skal den Herren som nyligen i Regimentet inträder, först besöke den andre, genom Sina Sändebudh, och tilbiuda sigh til wenskap och benägenheet. RARP 2: 54 (1634). Dhen tahlrike ock ansenlige Deputation, hvarmed det Höglåfl. Ridderskapet ock Adelen .. månde Bondeståndet besökia. 2 RARP 3: 164 (1723).
d) oeg. o. bildl., med mer l. mindre personligt tänkt saksubj. Åter haffver .. döden besökt professores och hädan tagit vår gamla och goda gubbe D. Danielem Sidenium. Rudbeck Bref 39 (1666). Från paradisets strömmar, / Dit länge re'n de flytt, / Min barndoms gyllne drömmar / Besöka mig på nytt. Stagnelius 2: 555 (c. 1820).
6) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (begifva sig l.) komma till o. uppehålla sig på (en plats) l. i (ett land) osv. i visst syfte (ss. turist l. för studier l. affärer m. m.); äfv.: hälsa på l. göra påhälsning (ngnstädes). När jag var i Paris, besökte jag förstås Louvren. (Jag har) aff hiärtedt önskatt, att jag ähn en gong hadhe mott besökia mitt Fäderneslandh och eder. A. Oxenstierna i RARP 2: 144 (1634); jfr 5. Thetta hwset besökes hwar dagh aff en stoor folks myckenheet. Lex. Linc. (1640; under celebro). På vägen besökte vi åtskilliga vackra landtgårdar. J. Wallenberg 234 (1771). Glada Elfvik! fåfängt mer / Jag din strand besöker. Bellman 6: 329 (1789). Vittorio Alfieri besökte under sina oupphörliga ungdomsresor äfven Norden 1770. Geijer II. 1: 33 (1825). Denna bergstrakt (dvs. östra Karmel) .. är ännu så öde och öfvergifven, att af nyare resande endast Seetzen besökte densamma. Agardh Theol. skr. 1: 12 (1842, 1855). Vi .. besökte sandstensbrotten, där de bekanta sandstenskristallerna förefalla (dvs. förekomma). Berzelius Själfbiogr. ant. 77 (c. 1845). Man besöke endast offentliga ställen, restaurationer, allmänna baler, spektakler, promenader, och man skall se huruledes råheten uppenbarar sig i mångfaldiga skepnader. B. E. Malmström 7: 402 (1845). Under somrarna besökte han Karlsbad, Paris och andra utrikes orter. De Geer Minnen 2: 152 (1892). Utställningen är .. väl värd att besökas och studeras. Sk. aftonbl. 1905, nr 197, s. 3. — (numera knappast br.) The hollendhare .. haffua .. wthloffuadt ath the wilia besökia worth riike suerighe meedh salth och clædhe win och al annen deel. G. I:s reg. 2: 228 (1525). Alle olaglige Hampner (i Norrl. skola) efter denne dagh blifwa afskaffade och inge flere Hampner någrom at besökia medh köpenskap efterlåten än .. Gefle, Hudwigzwaldh, Hernösandh, Torne, Vlaborg och Wasa. Stiernman Com. 1: 593 (1614). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr b slutet o. c α): som besökes l. plägar besökas af mycket folk, frekventerad, lifligt trafikerad (om gata o. d.). Man skal kalla them thet heligha folket, Herrans förlossadha, Och tigh skal man kalla, Then besökta, och icke offuergiffna stadhen. Jes. 62: 12 (Bib. 1541). Sidmouth, .. en liten nätt stad .., för sitt vackra läge och sina sjöbad mycket besökt. Geijer I. 3: 69 (1810). Spezzia är .. en besökt badort. Bremer G. verld. 2: 86 (1860). Våra skogar, som under fältarbetena på sommaren äro så öfvergifna af menniskor, äro efter skörden temligen besökta. Bergström Handb. f. jagtv. 27 (1872). — (mindre br.) med komparationsändelse. En bland stadens besöktaste gator. Atterbom Minnen 596 (1819). De besöktare gatorna (i Neapel). Ljunggren Resa 126 (1871).
b) [jfr fsv. besökiä thed kalmarnä möthe] med obj. som betecknar möte, sammankomst, marknad o. d.: inställa l. infinna sig vid o. bevista (möte osv. för att deltaga i förhandlingarna o. d.). G. I:s reg. 1: 199 (1524). Vilie wij .. athij (dvs. att I) godhemen .. medh edher hestar harnisk och besthe weryor (dvs. vapen) .. besökie for(skrif)ne wapensyn. Därs. 3: 252 (1526). At I forskicka två edhers fulmyndugha .., som for(nämn)de herremöthe uppå alles edhers veghna .. besökia skulle. RA 1: 126 (1529). Hwarföre ock Konung Gustaff .. then förbenembde Dagh (dvs. möte) vthi egen Person sielff besökia wille. Tegel G. I 2: 125 (1622). De Danske och Norske (skola) vti besökiandet af de tillåtne Frij-marknader och Städer .. opå Gräntze-Tollhusen sine bijhafwande Wahrur richtigt ansäija. Stiernman Com. 2: 158 (1638). Erkebiskopen blef föremål för ilskna angrepp; förmodligen önskade man, fastän förgäfves, att skrämma honom från att besöka riksdagen. Malmström Hist. 2: 138 (1863). — i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr a). Talrikt besökta valmöten. L. De Geer i BtRProt. 1862—63, Saml. 1, 1: nr 61, s. 42. — jfr MARKNADS-BESÖKANDE.
c) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] med obj. som betecknar kyrka, skola, nöjesetablissemang o. d. l. gudstjänst, föreläsning, offentligt nöje o. d.; i sht om (ofta) upprepad l. regelbundet återkommande handling: frekventera (ngt) för att begagna sig däraf till nytta l. förströelse; gå i (kyrkan, skolan); gå på (teatern o. d.); bevista (gudstjänst, föreläsning o. d.); i studiesyfte vistas vid (skola, universitet) m. m. Han brukar besöka alla kapplöpningar. At skodha then sköna Herrans Gudz tienst, och besökia hans Tempel. Ps. 27: 4 (Bib. 1541). Icke heller skal någon annan .. tillåteligit wara, theras (dvs. de främmande sändebudens) Gudztienst at bijwista och besöka. Kyrkol. 1: 4 (1686). Han besökte professor Castovii föreläsningar. Höpken 1: 218 (1745). Besöka gymnasier och academier. Skolordn. 1778, s. XX. Har man en gång afvändt allmänheten från att besöka spektaklerna .., återtager man icke lätt det förlorade. Beskow Ber. om K. theat. 1832, s. 25. Om stigmanshöfdingens religion visste Fabbe ingenting, men antog, att han icke söndagligen besökte kyrkan. Rydberg Vap. 310 (1891). — jfr KYRKO-, SKOL-, TEATER-, UNIVERSITETS-BESÖKANDE m. fl. — särsk.
α) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. (jfr a): frekventerad, som har l. brukar hafva många åhörare l. åskådare. Hans föreläsningar voro .. talrikt besökta. Svedelius Förfl. lif 284 (1887). Det mystiskt ljufva och djupa i hans vittnesbörd gjorde hans aftonsångar till mycket besökta gudstjänster. Ahnfelt Minnen 3 (1905). — (mindre br.) med komparationsändelse. Det universitet, der man slipper lättast igenom, kommer att bli besöktast. C. A. Agardh (1836) i Tegnérs ppr 391.
β) (†) gå till (nattvarden). Skal ey heller then blifwa räknat bland Catholiske, som .. om Påska, Pingesdagh, och Herrans Födelses Högtijdh icke besöker Nattwarden. Schroderus Osiander 1: 335 (1635).
d) oeg. o. bildl., med mer l. mindre personligt tänkt saksubj. Låt våra hem af frid besökas, / Så får vårt Sverge lugn och ro. J. Wallenberg 20 (c. 1761). Guds salighet besöker / vår jord. Halleluja! Tegnér 2: 81 (1812). Lof ske dig, store Gud, som frid och glädje låter / Besöka våra hem och våra hjertan åter! Ps. 1819, 382: 1. Medan väna hvilan / Besöker alla ådror / Och vederqvicker hjertat / Med sömnens dagg, den friska. Thomander 2: 593 (1828). När jag hvilar här på nattoroad bädd, / som väts af daggen, ej af drömmar huldt besöks. Risberg Aischylos Agam. 3 (1890).
7) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. holl. o. t.] (numera bl. i religiös framställning, föga br.) komma till l. vända sig till (ngn l. ngt) med hjälp o. d. l. bevis på nåd l. omsorg osv.; med prep. med mer l. mindre närmande sig bet.: bringa, lämna, skänka. Vpgången aff höghdenne, haffuer oss besökt, till ath vplysa the som sitia j mörkret oc dödzens skugga. Luk. 1: 78 (NT 1526; Luther: besucht, Vulg.: visitavit, gr. ἐπεσκέψατο). Thå skall thet ene rige wara forplictugt att kome, oc besökie thet annett rike, mett all then störste hielp tröst oc bijstond, som thet aff stad koma kan. G. I:s reg. 9: 23 (1534). Kom helge ande herre god, / besök wor hierta giff oss modh. Ps. 1536, s. 63; jfr Ps. 1819, 133: 1. Tu besöker landet och watnar thet, och gör thet mykit rijkt. Psalt. 65: 10 (Bib. 1541; öfv. 1904: låter dig vårda om). Loffuat ware Herren Israels Gudh, Ty han haffuer besökt och förlossat sitt folck. Luk. 1: 68 (Bib. 1541; NT 1526: sökt). Gudh vår värdh och wärdinne besökie / medh glädie, och ett godt nytt år föröke. 2 Saml. 9: 159 (1569).
8) [jfr ä. d. att besøge rigens fiender, ä. t. mich also feindlich besuchen samt motsv. anv. i mnl.] (†) vända sig till (ngn l. ngt) med bevis på fiendskap l. onåd o. d.
a) hemsöka (ngn med ngt ondt); i sht (utom i β) med en af prep. med inledd bestämning. The Lybske .. kraffde mz trugh och vnseielse, att hwar the icke nu snarlige bekome theres betalning, wille the besökia landet medh mord och brand. Svart G. I 152 (1561). Hwadh Konungen i Påland, sampt någre Furstar och Städer widhkommer, som Påwen förlåter sigh på, äre alle medh krigh så besökte, at them är mödesamt förswara sigh sielffua. Baazius Upp. 158 a (1629); jfr β. Dalin Hist. 1: 202 (1747). — särsk.
α) [jfr ä. d. Gud haffuer besøgtt hans søster medt siugdom] om Gud l. högre makt: hemsöka (ngn l. ngns ondska o. d. med sjukdom l. olycka osv. ss. pröfning l. straff). Bryyt sönder thens ogudhachtighas arm, och besöök thet onda, så skal man hans ogudhachtigha wesende intet meer finna. Psalt. 10: 15 (Bib. 1541; öfv. 1781: Hemsök hans missgerning). Then himmelske Gudh .. hölt först en weldigh skermytzell medh honom i siön, besöckte honom medh en gräseligh storm. Svart G. I 164 (1561); jfr b. Tu (Gud) haffuer besökt migh medh Siwkdom och swagheet. Handb. 1614, s. 55 b. Wijdare förbären j, effter K(onung) Göstaff införde then Lutheriske läran ..: therföre besökte Gwdh Rijket medh håålåår (dvs. hårdår”, nödår) och dyyr tijdh. Phrygius Föret. 29 (1620). RARP 7: 98 (1660). När Himlen folkens öfverdåd / Med träldom eller svärd besöker. N. L. Sjöberg 41 (1796, 1820).
β) med saksubj. På det vi måge undvika oro, som eljest ofta nog besöker oss. Dalin Arg. 1: 21 (1733, 1754); jfr 5 d. Armodet kan besöka din boning, och sjukdomen ditt hviloställe. Hagberg Pred. 1: 65 (1814); jfr 6 d.
b) anfalla, angripa. G. I:s reg. 5: 13 (1528). Kong Christiern är j land komen, ther han mera med reszetygh (dvs. rytteri) och footfolk besökias skal än med skip. Därs. 7: 449 (1531). Huar och the (dvs. jämtarna) annars mena än som sagt är skola the aff war N(ådige) herre och hans vndersåter j fiende wiss besökte warda. Därs. 8: 70 (1532). Ther bleffue the beholdne, ehure hardt the bleffue besöckte aff fienderne. Svart G. I 55 (1561). Juterne ropte: .. / Nw få wij först förnimme / Hwadh the Swenske haffwe meent, / At the besöchte oss så seent. Hund 316 (c. 1605). Thet Swenska Rytterijet .. rychte .. vp öfwer Elfwen in på Hijsingen, til at besökia Fienden, som sigh wedh Kongella lägrat hade. Girs G. I 131 (c. 1630). Hertigen (finge) skylla sig sjelf, om han med härs-magt blefve besökt i sit land. Celsius G. I 529 (1753, 1792). Theudis .. kunde icke undgå at blifva fienteligen besökt .. af Childebert. Eberhardt Allm. hist. 3: 10 (1776).
Spoiler title