publicerad: 1906
BESÄTTNING besät4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (besä´ttning Weste; bes`ättning Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(besat(t)ning (i bet. II 2 a, 3, 4) Schroderus J. M. kr. 106 (1620), Girs E. XIV 4 (c. 1630: Besattningz Knechtarne), N. Av. 10 jan. 1656, nr 1, s. 3, m. fl.)
Etymologi
[jfr d. besætning, mnt. besettinge, holl. bezetting, t. besetzung, äfvensom t. besatzung, fästnings- l. skeppsmanskap m. m. Formen besat(t)-ning torde bero på direkt inflytande från t. besatzung]
I. [jfr motsv. anv. i mnt.] (†) till BESÄTTA II 1: beslagtagande, beslag, kvarstad. Låthe förhöre, för hvadh sak skyld de (dvs. lybeckarna) sådane besättning giort hafve på vår nådigiste herres godz. RA 1: 192 (1533). G. I:s reg. 16: 317 (1544).
1) till BESÄTTA III 1. Emellan det tillströmmande ljuset och det framför arbetaren till besättning framsatta krokanfatet bör finnas ett lodsnöre. Grafström Kond. 274 (1892); jfr BESÄTTA III 1 a. — särsk. konkret.
a) [jfr d. besætning] till BESÄTTA III 1 a: allt det (band, snören, galoner, broderier, spetsar, gramaner, knappar osv.) som i syfte att tjäna till prydnad fastsys på en dräkt l. ett klädesplagg o. d., montering; garnering; besats, besäts. Klädningen utan besättning, med undantag af en lång rad knappar fram och på lifvet. Sthms modejourn. 1849, s. 24. En fönstersmyg, som undanskymdes af ett par gardiner med sina besättningar och fransar. Lidforss DQ 1: 330 (1890). Dessa (till den frisiska dräkten hörande) smycken, delvis i urgamla former, äro af silfver, hufvudsakligen filigranarbete, och förfärdigas ännu på Föhr. En fullständig besättning till en frisisk drägt kostar ungefär 200 kr. A. Branting i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1899, 1: 58. En ljusgrå klädesdrägt med besättning af guipurespetsar. SD(L) 1902, nr 542, s. 2. — jfr AXEL-, BAND-, BÅRD-, FJÄDER-, FRANS-, GANS-, HERMELINS-, KJOL-, KLÄNNINGS-, MANTILJ-, MOARÉ-, PLISSÉ-, PLYSCH-, PÄLS-, RYSCH-, SAMMETS-, SNED-, SNODD-, SNÖRLIFS-, SNÖRMAKERI-, SPETS-, SVANDUNS-, TAFT(S)-, ÄRM-, ÄRMHÅLS-BESÄTTNING m. fl.
b) [efter t. besatzung] tekn. säkerhetsinrättning å (vanligt) lås bestående af vid det ena l. båda låsblecken fastnitade l. fastlödda bleckremsor l. halfrunda knappar afsedda att förhindra införandet i låset af hvarje annan nyckel än den hvars ax är försedt med motsvarande inskärningar, inrikte, villa. Besättningens beskaffenhet kan ses på nyckelaxet. Den visar sig i detta såsom krokrejfer, kryss, stjernor, trappor (osv.). Eneberg Karmarsch 2: 739 (1862). Låset är försedt med s. k. inrikte (besättning eller villa). Arb. bok 211 (1887). Besättningarna hafva ock till ändamål att .. något minska nyckelhålets vidd och således äfven i detta afseende öka säkerheten. 2 Uppf. b. 6: 418 (1904). — jfr KOLF-, KRYSS-, MIDTELBROCK-, RIFF-BESÄTTNING.
a) (†) till BESÄTTA III 2 a: befolkande, bebyggande. Jordennes besätning medh Inbyggiare, som effter Syndafloden vthspriddes vthöfwer hela Werldenne. Schroderus J. M. kr. 1 (1620). Landet i gemen haffwer effter senaste ruptur kommit sigh någet före igen, aff Cultur och besättningh. HSH 31: 524 (1667). — konkret: koloni. Then Wittenbergiske Academien war lijka såsom en Colonie eller Besattning ifrån Academien i Tybingen. Schroderus Osiander 3: 8 (1635).
α) till BESÄTTA III 2 c α. Följande uppgifter angående .. dessa dammars besättning och utfiskning år 1903. GHT 1906, nr 214 B, s. 2. — konkret. Nye damm får besättning först i år. Därs.
β) [sannol. efter d. besætning] om förseendet af en egendom med kreatur (af visst slag); jfr BESÄTTA III 2 c β. Val af kreatur för en egendoms besättning. Noring Husdj. 237 (1841). — konkret, om samtliga på en egendom hållna kreatur (af visst slag). Cajander Anv. t. boskapskötseln 11 (1873). Lungröta bland hästar har utbrutit inom flere så väl större som mindre besättningar i trakten af Linköping, Skeninge och Vadstena. VL 1894, nr 284, s. 2. Besättningen pröfvas medelst tuberkulin. Bohm Husdj. sjukd. 175 (1902). Man har förbättrat sin besättning (af fjäderfä) genom anskaffande af goda rasdjur. Landtm.-bl. 1904, nr 40, s. 3. — jfr DJUR-, FJÄDERFÄ-, HÄST-, KO-, KREATURS-, LADUGÅRDS-, NÖTKREATURS-, SVIN-BESÄTTNING m. fl.
a) (numera föga br. utom i β) abstr.: besättande. Till Stocholms stadtz bemanning och besettning, är betänkt, att man skall forordne 800 knecter. RA 1: 401 (1544). Effter samma ohrt (dvs. Olmütz) ähr vijda begrijpen, och man till dess besättningh behöffver myckit folck. Oxenst. brefv. 8: 519 (1645). Hufvudstadens besättning med krigsfolk. Celsius G. I 696 (1753, 1792). — särsk. närmande sig b.
α) (†) i förb. lägga i besättning, lägga i garnison, ligga, vara i besättning, ligga i garnison, vara garnisonerad, o. d. (Götrik) lefde (dvs. lämnade) .. sin Son Filmer ther medh en hoop vthi besatning. Schroderus J. M. kr. 136 (1620). Hans Maj:t Konungen i Pohlen hade tilmätt sig ett fritt Herravälde i Curland, lagt der sina Regementer i besättning och quarter. Nordberg K. XII 1: 150 (1740). År 1702 måste han begifva sig til Riga, hvarest hans Regemente låg i besätning. Gjörwell (1756) i Sv. Merc. 1: 431. Krigsfolkets skylldigheter och rättigheter .. då det var i fält, besättning, eller på arbete. Hallenberg Hist. 4: 935 (1794).
β) (fullt br.) i förb. till besättning. Magnus (Barfot) .. anlade ock en fästning på Qvaldings- eller Valdis-ö i Väneren .. och lade deruti trehundrade väl utrustade Krigsmän til besättning. Dalin Hist. 2: 45 (1750). I Sverige afses numera vissa infanteriregementen jämte fästningsartilleri och ingenjörtrupper till besättning i gränsfästningarna. 2 NF 3: 145 (1904).
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] konkret: trupp(er) afsedd(a) till en fästnings l. fältförskansnings omedelbara försvar l. som förlägges (förläggas) i en (eröfrad) fästning, stad, landsdel l. dyl. för att skydda l. trygga besittningen af densamma; garnison. Inlägga besättning i en fästning. Fästningen har 20000 mans besättning. Besättningen uppfordrades att gifva sig, nödgades kapitulera. Krigsart. 1621, § 98. I Tykozin var en besättning af 20000 man. Nordberg K. XII 1: 673 (1740). Kasta besätning i en fästning. Serenius (1741). Lägga besättning i en stad eller fästning. Lind (1749). Han (vek) af igenom skogarna in uti Vasbo-Härad, förbi den besättning, som bevakade ingången af Tiveden. Celsius G. I 440 (1753, 1792). Karl den elfte företog sig att långsamt uthungra besättningen. Fryxell Arist. 1: 9 (1845). Besättning kan, äfven utan fientlig afsikt, inläggas i en ort eller landsdel till skydd mot andra makters angrepp. NF (1877). Fabbe helsade slottsvaktmästaren och den fyra man starka besättningen, som fulltalig befann sig på gården framför borgtornet. Rydberg Vap. 32 (1891). Besättningen fick sig beviljadt fritt aftåg. PT 1903, nr 286 A, s. 3. — jfr CITADELL-, FREDS-, FÄSTNINGS-, INFANTERI-, KRIGS-, SLOTTS-, SÄKERHETS-BESÄTTNING m. fl.
c) (†) konkret: besatt ort l. fästning. Dee andre i Mähren belägne besättningar Neüstatt och Eulenberg. Oxenst. brefv. 8: 518 (1645).
b) konkret, om personalen på ett fartyg, en flotta o. d. En fulltalig besättning. Schroderus J. M. kr. 106 (1620). Ryska Flottan beståendes af 36 bestyckada skepp och 60 brigantiner, med en besättning af 2000 man vågade sig intet ut. Nordberg K. XII 1: 761 (1740). En Besättning om bord på et Skepp, är som Lifvet och Själen i en Kropp. F. Sjöbohm Bästa vägen 89 (1793). Det lyckades oss verkligen att .. erhålla en segelbåt och en gammal gubbe fanns benägen att jemte en liten pojke bli vår besättning. H. Lilljebjörn Hågk. 2: 56 (1867). Flera pontoner blefvo .. genomskjutna och sjönko med sina besättningar. C. Grill i Ill. mil.-revy 1898, s. 53. Besättningen (å torpedbåten) består af hela 14 man, chefen inberäknad. SD 1904, nr 260, s. 5. Tolf amerikanska krigsfartyg med omkring 3,000 mans besättning bevaka kusterna. PT 1906, nr 175 A, s. 2. — jfr BÅT-, KAPAR(E)-, SKEPPS-BESÄTTNING. — särsk.
α) alla å ett fartyg inmönstrade personer (i motsättning till fartygets chef). J. Westerman i VetAH 29: 299 (1768). Skeppare och Besättningar å Svenska Cravel-Fartyg, större eller mindre. SFS 1830, s. 976. Runeberg 4: 154 (1832). Besättningen är förpligtad att inom två dygn efter påmönstringen inställa sig till tjenstgöring ombord å fartyget. SFS 1864, nr 22, s. 17.
β) gemene man å ett fartyg (i motsättning till befälet). Myteri har utbrutit bland besättningen. D. Sjöbohm Sjömanoeuv. 30 (1787). Expeditionen .. måste inställas af brist på befäl och besättningar. Trolle-Wachtmeister 1: 130 (1808). Svenska och norska sjöfarande, befäl som besättning, lyssnade med hängifvenhet till .. predikantens ord. Wieselgren I g. dagar 332 (1883, 1900).
γ) i fråga om luftskepp. Ballongen (som tillhör flottans ballongfartyg) skall med 2 mans besättning på 500 meters höjd ega en lyftkraft af 165 kg. SD(L) 1902, nr 537, s. 1.
a) abstr.: förhållandet att vara (väl, tätt, glest osv.) besatt. I följd af tågens glesa besättning (är) utrymmet .. stort. J. Lundberg i Sv. turistfören. årsskr. 1890, s. 167.
b) konkret.
α) (mindre br.) sammanfattningen af de personer som befinna sig i en lokal o. d.; publik. Galerierna voro fylda af den sedvanliga besättningen, som med vildt tjut nedtystade högerns talare. Hedin Rev. qv. 321 (1880). Det är sällsynt, att bantågens tredje klass har fullt nykter besättning. SDS 1904, nr 13, s. 2.
β) [sannol. under inflytande af bet. 4] (i fackspr.) (tjänste)personal (å järnvägståg o. d.). Det nyttiga transportarbete ett lokomotiv med tåg och besättning uträttar på en dag. Tekn. tidskr. 1895, A. B. s. 7. — jfr TÅG-BESÄTTNING.
α) (föga br.) abstr. Wid alla Embetens besättning (bör) endast sees på förtienst och skickelighet. RF 1719, § 34. Celsius G. I 225 (1746, 1792).
β) konkret: personal, arbetsstyrka o. d. Ett apotek. För Aftonbladet af En bland ”besättningen”. AB 1889, nr 281, s. 2 (rubrik). Då man ej vill erkänna principen: olika lön för olika arbete .., så finnes intet annat medel än öfverhetens ingripande för att gifva alla yrken och arbetsgrenar nödig besättning. Fahlbeck Stånd 151 (1892).
b) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] till BESÄTTA III 6 b. Operor med secunda eller tertia besättning. Norman Mus. upps. 111 (1883, 1888). Den ändamålsenliga .. besättningen af sång- eller talroller. Josephson Teaterregie 7 (1892). För slamsigt samspel i allmänhet och usel besättning af birollerna är han (dvs. italienaren) .. känslolös. G. F. Steffen i GHT 1898, nr 6, s. 2. — jfr ROLL-BESÄTTNING.
c) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] till BESÄTTA III 6 c. En stor symfoni, hvilken utfördes af en här hos oss i anseende till besättning af stråkinstrumenter ännu ej anad orkester: så stort var dennas omfång. Norman Mus. upps. 126 (1884, 1888). Den originella besättningen (vid Bachs s. k. Brandenburgerkonsert), fiol, flöjt, oboe och två trumpeter som soloinstrument, samt orkester. SD(L) 1903, nr 27, s. 5.
7) (bl. i religiös stil, föga br.) till BESÄTTA III 7; jfr BESÄTTELSE 3. Menniskian .. hafwer och sina synnerliga Plågor, såsom: Lungosoot, Skälfwesoot .. ja och Diefwulens lekamliga besättning. Kalff Likpr. ö. J. Uggla C 2 b (1649). De mångfaldiga besättningarna under den tid, vår Frälsare vandrade här på jorden. Landahl 1 Pred. 2: 672 (1870).
Ssgr: (II 1 a) BESÄTTNINGS-ARTIKEL030~020. Kappdofflar och Plyscher och dertill hörande besättningsartiklar i rikt urval. Lunds veckobl. 1885, nr 129, s. 4 (i annons). Karlst.-tidn. 1895, nr 1704, s. 1 (i annons). —
(II 1 a) -BAND~2. Ett vackert besättningsband med toffser (å vårkappa). N. journ. f. dam. 1859, s. 44. Lunds veckobl. 1885, nr 129, s. 4 (i annons). —
(II 3) -BRIGAD~02. (mindre br.) mil. till besättning afsedd brigad; besättningstrupp af en brigads storlek. Bayerska besättningsbrigaden i Metz. C. A. Warberg i KrigsvetAH 1888, s. 32. —
(II 3) -FOLK~2. (numera knappast br.) Konung Philippus skulle göra städerna ledighe vthaff Besattningzfolcket. Schroderus Liv. 432 (1626). Turk. kejsarens notif. ang. krigets förkl. emot ryssen 1710, s. 4. —
(II 3) -HÄR~2. (mindre br.) (Karlskrona) var .. en slutlig stödjepunkt för Svenska besättningshären i Skåne, ifall denna måste draga sig tillbaka för en starkare fiende. Oscar II i VittAH 22: 4 (1861). —
(II 4 b β) -KARL~2. NDA 51 (1876—77). (I Sthms ångslupsaktiebolags) tjänst stå sommartiden 65 befälhafvare, 70 maskinister och 70 pollettförsäljare och besättningskarlar. Stockholm 3: 166 (1897). Såväl kaptenen som båda styrmännen och förste maskinisten samt flere besättningskarlar (vidhöllo) de uppgifter, som förut lemnats. PT 1904, nr 255, s. 3. —
(II 3) -LINJE~20. (mindre br.) mil. De sammanhängande skyttegrafvarna locka .. till alltför täta besättningslinjer. Ill. mil.-revy 1903, s. 265. —
-LISTA~20.
1) mil. till II 3: förteckning öfver den personal som utgör l. är afsedd att utgöra besättningen å en fästning o. d. Å fästning .. lämpas utrustningen efter .. (bl. a.) behörigen fastställda bestycknings- och besättningslistor. Fältförv. 7: 3 (1892).
2) sjöt., i sht sjömil., till II 4: förteckning öfver olika tjänstebefattningar o. det antal man därinom som utgör l. är afsedt att utgöra besättningen å ett fartyg; lista upptagande antal o. kategorier af befäl, underbefäl o. manskap afsedda att kommenderas å ett örlogsfartyg. Chapman Grunder t. känned. af linieskepp 19 (1796). Inom mobiliserings- och statistiska afdelningen (af flottans stab hafva) .. uppgjorts nya besättningslistor för fartygen. SFS 1897, Bih. nr 9, s. 13. De underlöjtnanter, som äro kommenderade ombord ”utöfver besättningslistan”, tjänstgöra under längre resor såsom ”andre man på kvarteret”. Wrangel Sv. fl. bok 348 (1898). PT 1904, nr 243 A, s. 3. —
(II 4 b β) -MAN~2. = -KARL. Pagels i Kongo 2: 137 (1888). Till besättningsmännen ombord på ”Strömkarlen” öfverlemnade kejsaren egenhändigt 100 kronor till fördelning dem emellan. PT 1905, nr 166, s. 2. —
-MANSKAP~20 l. ~02.
2) till II 4. J. Westerman i VetAH 29: 299 (1768). Torpedbåtarnas besättningsmanskap. G. Lilliehöök i Ill. mil.-revy 1898, s. 35. —
(II 1 a) -MÖNSTER~20. Bredt besättningsmönster till sommarklädningar. N. journ. f. dam. 1855, s. 95. —
(II 3) -ORT~2. (knappast br.) Ordinaire- och Guarnizons-Commendanter, samt Betiente uti Fästnings- och Besättnings-Orterne. Henel 1729 113 (1730). —
(II 4) -PARAD~02. parad af skeppsbesättning. Åter söndag med besättningsparad och gudstjänst. Wachtmeister Indien 15 (1894). —
(II 1 a) -REMS~2. Besättningsrems, bestämd till nattröjor, mössor, morgonkragar m. m. N. journ. f. dam. 1856, s. 87. —
(II 4 b β) -RUM~2. Nedgången till kajut- och besättningsrum. SFS 1874, nr 39, s. 7. När i maskinrummet finnas inrättade besättningsrum för maskinpersonalen. Därs. 1894, nr 46, s. 12. —
(II 3) -SKVADROM~02. (mindre br.) mil. till besättning afsedd skvadron; besättningstrupp af en skvadrons storlek. Han (fick) ytterligare .. under sitt befäl 3 från Erfurt komna landvärnsbataljoner, en besättningsskvadron och ett utfallsbatteri med 4 kanoner. Nordensvan Mainfält. 7 (1894). —
(II 1 a) -SNODD~2. Svarta Besättningssnodder i silke och ylle. Priskur. fr. Cronquist 1898, s. 45. —
-STYRKA~20.
1) mil. till II 3: trupper som tillsammans utgöra l. äro afsedda att utgöra en befästnings osv. besättning. Det första, man bör göra vid en förskansnings besättande, är att indela besättningsstyrkan. Hazelius Bef. 162 (1857, 1864). Emot betalning af några tusen ”Reichsthaler” lofvades att Svenska besättningsstyrkan i sjelfva staden om möjligt ej skulle öfverstiga 1000 man. Oscar II i VittAH 25: 26 (1863, 1867).
2) sjöt. till II 4: antal personer hvarmed ett fartyg är bemannadt l. skall bemannas. Besättningsstyrkan (å mörsarfartyg) är 1 officer, 1 underofficer, 4 kanonierer och 27 man. Lavén Sjövet. 39 (1853). Wrangel Sv. fl. bok 51 (1898). särsk. till II 4 b β. K. M. (har) för denna expedition faststält följande besättningslista för nämnda fartyg, nemligen: chef kapten grefve O. C. C., kommenderad officer löjtnant H. R., besättningsstyrkan 34 man. NDA 1867, nr 274, s. 2. —
(II 3) -TRUPP~2. vanl. i pl. Bildt Härordn. 50 (1885). Besättningstrupperna äro afsedda dels för fästningarna Karlskrona, Vaxholm och Oscar Fredriksborg, Boden och Karlsborg, dels för tryggande af fälthärens förbindelser (etapplinjer) m. m. d. Tingsten o. Hasselrot Värnpl. bok 37 (1902, 1904).
Spoiler title
Spoiler content