publicerad: 1908
BEVÅG bevå4g (bevå´g Weste), n.; best. (†) -et; pl. (†) =.
Etymologi
[efter mnt. bewach, bewech, m. o. n., vbalsbst. till bewegen (se BEVÄGA, v.1—2); jfr BEVÅGEN. Bet. 5 torde hafva påverkats af verbet VÅGA, o. på anslutning till detta verb beror bet. 6. Bet. 7 o. 8 torde hafva uppkommit gm anslutning till BEVÅGEN].
1) [jfr motsv. anv. i mnt.] (†) motsv. BEVÄGA, v.2 2: öfvervägande, betänkande, tänkande l. tanke (på). J hurudane motte fienderne .. motstond, affbruck och niderlag skee kunde, Ther höre wij huarcken enn eller annen haffwe någen åhuge, bewog eller rådslag vm, vtan alle sittie ther stille till och lithe jn opå oss. G. I:s reg. 14: 122 (1542). Högwictige ärender, som och ett nottorfftigt bewog kräffuie och fordre. Därs. 15: 317 (1543). Såsom vi och nu effther vårt högste bevog och förbetenkelse nog begrundet. RA 1: 380 (1544). Szå toghe wij samme saack vdi ett grant och nöghe bewogh och öffwertenckiandhe. Hist. handl. XIII. 1: 81 (1563).
2) [jfr mnt. dat de raht solke bewage wolde fahren laten] (†) hvad ngn tänker (i en sak), tanke, mening, plan, afsikt. Wår meening och bewog ther vm. G. I:s reg. 16: 260 (1544). Tu haffver och utaff vår seneste scriffvelsse vel förnummet the lybskes bevog emott oss. Därs. 24: 130 (1553). Opå alle wichtige handlinger, ther om Gubernator .. begärer hans Kongl. M:ttz nådige willie ath wethe, schall han först geffue sin meningh, rådslagh och beuogh ther vm tilkenne. HSH 27: 4 (1561). Thet bewåg och rådh, som icke bliffuer vthi rättan tijdh medh wercket fulfölgt, är lijka som Moln vthan regn vthi swår torcka. Tegel G. I 2: 321 (1622).
3) [jfr mnt. de rath heft mit hohen bewage geraden] (†) omsorg, bekymmer; förargelse. Så förnimme wij och att the Danske hafwa tagit itt stortt bewog ther vtaf att thu hafwer handlet (dvs. förhandlat) med Almogenn ther nidre (i Småland), att the icke skole hafwa så mykin handling (dvs. handel) i Danmark. G. I:s reg. 15: 568 (1543). Effther thu haffwer så stort bewåg vm samme selskap. Därs. 16: 129 (1544). Så tycker oss, att I udi then motthe göre eder .. bevog, ther föge för nöden våre. Därs. 23: 77 (1552).
4) [jfr mnt. vele schware bewage und orsaken, ut velen beroerden grunden und bewegen; jfr motsv. anv. af ä. t. bewegung] (†) skäl, bevekelsegrund, motiv. I .. rådde oss, att wij oss medh fremmende Krigzfolk försterkie wille .. och thett af twenne bewåg. G. I:s reg. 14: 306 (1542).
5) [jfr mnt. vt synem egen bowage, van eren egen bewegende, holl. uit eigen beweging, ä. t. aus eigner bewegung] i uttr. på eget bevåg, stundom (förr vanl.) af eget bevåg, ngn gg af sitt (eget) bevåg, på sitt bevåg, efter eget bevåg o. d., på eget beråd, af egen drift o. på eget ansvar, af eget initiativ, utan lof l. uppmaning l. befallning, egenmäktigt, förr äfv. af l. på ngns (eget) bevåg, på ngns initiativ l. tillskyndan, af l. på så l. så beskaffadt bevåg, af så l. så beskaffad(t) drift l. initiativ. Så frampt Profossen hafver giordt der något till af eget bevogh. A. Oxenstierna 2: 378 (1620). Konungh Erich .. anmodade sin Broder Hertigh Johan .., at han lijka såsom aff sitt egit bewåg, skulle skrifwa sin Swåger Konungen i Pohlen til. Girs E. XIV 35 (c. 1630). Utan befallning och af eget bevåg. Dalin Arg. 1: 277 (1733, 1754). (Han) resolverade .. på eget bevåg, at villja förekomma fienden. Nordberg K. XII 1: 137 (1740). Så mycket hafver vår Medlare gjordt, genom sin förtienst, at fienden efter eget bevåg, icke får utöfva thet välde, som han vunnit öfver oss. Bælter Strid. o. segr. christen 25 (1743, 1748). (N. Reuterholm) hade år 1735 af Hans Maj:ts eget nådiga bevåg, utan ansökning, blifvit i Friherre-Stånd uphögd. Dalin Vitt. I. 3: 224 (1758); jfr 7. Då han af yrt bevåg, / För ro skuld tar Pistoln. Bellman Gellert 123 (1793; t. trunken vor Vergnügen). I en sak af denna natur (dvs. i fråga om epistlarnas användande till predikotext) må ingen ändring göras utan stora skäl, mindre på enskildt bevåg. Ödmann Anv. t. pred. 42 (1812). Af eget inre bevåg. FFS 1825, s. 51. Det, som blifvit brutet mot erkebiskopen, hade skett ej endast på herr Stens bevåg. Fryxell Ber. 2: 264 (1826). På mitt, ditt, hans .. bevåg. Dalin (1850). (Tomas Becket) som dog för det han frestade att svinga / Sig öfver furstar (som på sitt bevåg / Ej mer få slagta). C. W. A. Strandberg 5: 138 (1862). Den hofrätt för Småland, som Slatte på eget bevåg stiftat och som hade honom själf till sin ende ledamot. Rydberg Vap. 353 (1891). Enkedrottningen .. utnämnde .. af eget bevåg grefvinnan Cronhjelm till (statsfru). Schück G. III 54 (1904).
6) (†) i uttr. på bevåg, på sätt som förefaller vågadt, som man ej noga öfvervägt; på vinst och förlust. När en .. mans- eller qvinshielp, vid förefallande vissa husholds döds och ödesmål, holles före vara ovmgengelig .. angripas (i Tuna giftermåls-)förslagen mestadels på bevåg: vtan särdeles afseende på .. inbördes sinnets och stånds likheten, som the närmast kunnat antingen i ögonen eller sinnet falla. Sahlstedt Tuna 216 (1743). Göra något på bevåg, Audendo quid suscipere. Sahlstedt (1773).
7) [jfr BEVÅGEN 1] (†) bevågenhet, gunst, välvilja, ynnest. Therföre blef Theodatus .. igenom Drotning Amalaswentæ besynnerlige gunst och bewågh, vphögd til Konung vthöfwer Götherna. Schroderus J. M. kr. 304 (1620). På thet wij ey skulle synas misztwifla på edert bewågh och behagh til hwad aff osz nu sagdt är, wele wij sättia widare wijdlyfftigheet tilbaka. Girs G. I 176 (c. 1630; efter handl. fr. 1540). (Landtmarskalken) Recommenderade Ridd(erskapet) och Adelen uthi thess (dvs. Kungl. Maj:ts) .. höghe bewågh. RARP V. 1: 113 (1652). Det nådige bewåget, som Kongl. M:tt til them (dvs. adeln) drager (dvs. hyser). Stiernman Riksd. 1769 (1678). All dhen gunst och bewågh Hög-Wördige Hr Doctoren och Biskopen .. migh ehrtedt (dvs. bevisat). Växiö domk. akt. 1698, nr 39. Broman Gl. (1736).
8) [jfr BEVÅGEN 3] (†) benägenhet, lust. Thet synnerlige bewågh, hwilket Wij .. hafwe til at befrämia alt, hwarigenom Wårt Rijkes Wälmågo mehr och mehra må kunna förkofras och tiltaga. Placat 3 nov. 1667, s. A 3 a.
Spoiler title
Spoiler content