SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
BIAFSKED bi3~avʃe2d, äfv. ~20 (bi`afsked Weste, b`iávsched Almqvist), n. (Stiernman Riksd. 1367 (1660) osv.) ((†) m. Sv:s traktater 5: 68 (1591), Stiernman Riksd. 762 (1624) m. fl. Anm. Huruvida formen -skedhen A. Oxenstierna Bref 4: 28 (1642) är sg. m. l. pl. n. är omöjligt att afgöra); best. -et (ss. m. -en); pl. = ((†) -er Ad. prot. 1789, s. 476).
Ordformer
(biafskede, n., Stiernman Riksd. 684 (1612), RARP 4: 349 (1650). Anm. Huruvida -skedet i ä. tid är best. form af -skede l. -sked, n., är omöjligt att afgöra)
Etymologi
[jfr t. beiabschied, äfvensom nebenabschied; se BI-, prefix1 2]
(i fråga om äldre förh. — Anm. Ordet användes på K. IX:s o. G. II A:s tid, men synes sedan hafva begagnats endast under förmyndarregeringen för K. XI samt, arkaiserande, af G. III) tilläggsakt.
1) vid ståndsriksdag fattadt beslut som icke (l. icke i detaljerad form) upptagits i riksdagsbeslutet (”hufvudafskedet”), utan själfständigt fogats till detta: tilläggsbeslut; i sht om visst stånds beslut, urspr. handlande om bevillning, utskrifning o. d., senare upptagande flera olika ämnen; under G. II A. äfv. om kunglig skrifvelse till allmogen upptagande hufvudresultaten af riksdagens verksamhet samt resolutioner på allmogens klagomål (se nedan språkprofvet från 1627); jfr AFSKED II 3. (Vi, dvs. samtliga stånd) haffue .. opå thenne Rijkzdagh eenhälleligen samtyckt och bewilget, effter som then giorde Bij afskedh vthwijser, at wij opå Try åhr .. wele hålle extra ordinarie, i marken emoot the Påler .. Nyotusend man til hest och foot. Stiernman Riksd. 552 (1604). Wij af Borgerskapet lofwa att wele hålla K. M:t och Chronan ett Compagnie wärfwat Siöfolck, effter den Tax som .. wår Bijafskeed uthwijsar. Därs. 762 (1624). Thetta (ofvanskrifna) är bådhe Summan aff beslutit som Allmogen för sigh och sine Medhbrödher på thenne nw wäl ändede Rijkzdagh enhellelighen och frijwillighen giordt hafwer, såsom och wår (dvs. K. maj:ts) nådige förklaring och swar på theras inlagde Puncta och klaghemål, hwilket alt wij, allom och hwar för sig till effterrättelse och bijaffskedh .. hafwa medhdela låtet. Därs. 796 (1627). Bij-Afskedh, eller Sweriges Rijkes Ständers enhellige affhandling, som tillika medh Rijkzdagz Beslutet, giordes på then allmenne Rijkzdag som hölles och slötz i Stockholm den 22. September Åhr 1668. Därs. 1637 (1668). De Trenne Ofrelse-Ståndens Bi-Afsked til Riksdags-Beslutet, afhandladt och faststäldt vid Riksdagen uti Gefle 1792. Sv:s R:s ständers besl. 1792, s. D 1 a (rubrik). Och skulle detta Protocoll med de der införde Handlingar, såsom Bi-Afsked jämte Riksdags-Beslutet til trycket befordras. Därs., s. D 3 a. Hildebrand Statsförf. 384, 527, 565 (1896). — (†) i utvidgad anv.: tillägg (till offentlig handling); bihang. Hwadh .. orden (wanbördigho. wanfrägder) anlangar in privilegio, som the (dvs. de ofrälse stånden) draga sigh till affront, kunna (de) .. sättias såsom ett Bijafskede till förklaringh. RARP 4: 349 (1650).
2) tilläggstraktat; jfr AFSKED II 4. Hwad wiidere emellen osz och the Danske commissarier är blifwet förhanndlet och vthi thenne wår afskeedh icke författet, skall vdi thenn bii afskeedh, skrifftligen emellenn oss giort warder, ytermere ware att forfare. Sv:s traktater 5: 68 (1591). Tegel G. I 2: 147 (1622); jfr Celsius G. I 625 (1753, 1792) o. V. Granlund (1891) i G. I:s reg. 13: 295. Öffver desse trenne sidste puncta vill Chur-Sachsen förfärdiga itt bijaffskedh. RP 6: 339 (1636).
Spoiler title
Spoiler content