SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1908  
BIAFHANDLING, f.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
(†) till skriftlig(t) öfverenskommelse, aftal, kontrakt o. d. fogad(t) punkt l. moment; klausul; jfr AFHANDLING 1 a. Giöres wid kiöp någon Bijafhandling emellan Sälljaren och Kiöparen, den äre de skyldige at efterlefva. Abrahamsson 535 (1726; efter handl. fr. 1538).
Spoiler title