SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
BILDSAM bil3d~sam2, adj. -samme, -samma; -sammare. adv. -T.
Etymologi
[efter t. bildsam, till bilden (se BILDA, v.1)]
(numera föga br.) bildbar. Möller (1790).
1) = BILDBAR 1. Den för tegelrör .. erforderliga leran måste .. vara likformig och bildsam. Gundberg Tegel 23 (1860). Zidbäck (1890). — särsk.
a) mer l. mindre bildl. Umgänget med Baader är för sådana veka och som vax bildsamma andar ett farligt experiment. Atterbom Minnen 161 (1818). Det klassiska slägtet skall uppfriskas af inströmmande bildsam lifskraft, men icke förträngas af en bildstormande våldskraft. Wallin Rel. 4: 271 (1837). Staternas författningar .. måste bildsamt efter menniskonaturen i sig upptaga samhällets vexande tillstånd. Strinnholm Hist. 4: 595 (1852). Ur den primitiva tidsålderns chaos .. uppdyka .. bildsamma ämnen. Lysander Rom. litt. hist. 296 (1858; i fråga om den romerska litteraturen).
b) = BILDBAR 1 b. Broocman Sv. spr. 72 (1813). Franskan är oändligt mindre bildsam än svenskan. Tegnér 6: 365 (1842). Dalin (1850).
2) = BILDBAR 2. Wallin Rel. 2: 284 (1826). (Lärarens) individualitet bör utgöra kärnan, hvaromkring det späda och bildsamma väsendet (hos barnet) sätter sig och blommar och bär frukter. Tegnér 4: 368 (1828). Det öppna och tillgängliga lynnet hos ett bildsamt folk. Rydqvist SSL 3: VIII (1863). Att under den mest bildsamma tiden af sin lefnad hafva suttit på samma skolbänk innebär en art slägtskap, som icke lätt förglömmes. Genberg 1: 47 (1895). (Befolkningen i Savolaks) är bildsam, renlig och af lifligt lynne. NF 14: 577 (1890).
Spoiler title
Spoiler content