SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1910  
BILL, sbst.4, l. BILLER? pl. biller.
Ordformer
(billger (pl.?) Bure Häst. 5 (1802))
Etymologi
[af ä. t. o. t. dial. bilern, biller, bilgern m. fl. former, mht. bilern (pl.), fht. pilarn, oxeltand, tandkött, gom (jfr för öfrigt Grimm under bilern)]
(†) del af hästens laner där munstycket på betslet, bettet, lägges. Billger kallas det stället, som är mellan betarne och tuggetändren på nedre käften, innan i munnen, där betslet lägges. Bure Häst. 5 (1802). Framtill (på hästens käkhals) märkas: .. Billerna eller inverkningspunkterna för munstycket. Dessa punkter inträffa icke allenast midt fram på kekhalsen, men desslikes å lanens midtel, tagen efter dess hela längd till hörntanden. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 10 (1836). — jfr LAN-BILL(ER).
Spoiler title