SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CITRULL, m. l. f.?; pl. -er.
Ordformer
(citrul Var. rer. 57 (1538). citrulle Franckenius Spec. B 2 b (1659). citrulier (pl.) Rålamb 14: 22 (1690); sitrulier (pl.) Månsson Träg. 34 (1643))
Etymologi
[jfr t. citrulle, ä. eng. citrul, citrull(e), af mlat. citru(l)lus, dim. af lat. citrus (se CITRON), hvilket väl äfv. haft bet. cedratcitron, i likhet med det däraf härledda lat. citreum, citrium; jfr äfv. fr. citrouille, it. citruolo, citrullo (af it. citro), samt it. citriuolo (motsv. ett icke uppvisadt lat. citriolus, dim. af citrium). Anledningen till namnet är frukternas gula färg. Ordet anträffas tidigast hos Albertus Magnus (i trettonde årh.), men dess betydelse är hos honom icke klar; sedermera förekommer det användt dels om ngt slags gurka, dels om vattenmelonen. Se Fischer-Benzon Altdeutsche gartenflore 221 ff. (1894). — Formen på -ulier beror på inflytande från fr.]
(†)
1) ett slags gurka. Var. rer. 57 (1538). Cucumis sativus .. Kukumer, Citruller, Små Gurcker. Franckenius Spec. B 4 a (1638). Tillandz B 4 a (1683).
2) (frukten af) den till gurkväxternas familj hörande växten Citrullus vulgaris Schrad. (Cucurbita citrullus Lin.); vattenmelon; jfr ARBUS. Citrulier (sår man), som Kurbiss. Rålamb 14: 22 (1690). Linné i VetAH 2: 89 (1741).
Anm. 1:o Stundom kan det vara omöjligt att afgöra, om i ett ex. citrull rätteligen bör föras till 1 l. 2. (Den sjuke) skal .. äta lactuca .. portulaca, Curbitz, Melon, Citrull. B. Olavi 50 b (1578).
2:o Lyttkens Sv. växtnamn 137-138 (1904) föreslår att på nytt upptaga citrull ss. sv. benämning på växtsläktet Citrullus Schrad. med vattencitrull o. kolokvintcitrull ss. benämningar på resp. arterna C. vulgaris o. C. colocynthis Schrad.
Ssg: CITRULL-FRÖ. (†) B. Olavi 42 a (1578).
Spoiler title
Spoiler content