1) försvar, särsk. om försvar af fast plats; äfv. försvarsduglighet, försvarsskick; stundom om muntligt försvar (jfr DEFENSION 1 c). At man des snarere, för än vinter meer tilslår, skantzen i någott defens komma (dvs. sätta) må. Oxenst. brefv. 9: 410(1627). K[onungen] i Danmark skulle ock göra sitt til Östersjöns defence. RP 1: 219(1629). Byars eller öppna städers Defens. Sturtzenbecher Förel. 3: 33(1802; rubrik). Defensen och attacken af fästningar. Lefrén Förel. 3: 156(1817). Paul Jones .. förändrade i ögonblicket sin attack till defense. Gyllengranat Sjökr. 2: 22(1837). Vid sådan yttrad defens, (har jag alltid) sagt (osv.). Wingård Minnen 1: 45(1846). Dalin(1850). — särsk. [jfr fr. être sur la défense] i uttr. vara på defensen, hålla sig på defensiven, gå försvarsvis tillväga, föra försvarskrig. Af allt detta borde konungen i nåder finna, att det vore ganska svårt att vara på defensen i främmande land. Warburg Ehrensvärd 241(cit. fr. 1789).
2) konkret, om fästningsverk l. viss del däraf. Om det är ett Kron- eller Hornwärck som skal defenderas af den Flanquen, kan man giöra Defensen mindre krokot eller oblique. Rålamb 8: 179(1691). Pene med de dervid varande defenser af Anklam och Pene. Höpken 2: 390(1757).
Ssgr (till 1): DEFENS-LINJE defän3s~lin2je. bef. i fråga om gamla fästningstyper: stryklinje; jfr DEFENSIONS-LINJE 1. Carl XII Bref 436(c. 1690). Defens-linie ... Den linien som alla flankerande skott göra. Sturtzenbecher Ing.-lex.(1805). H. Hamilton i VittAH 17: 307 1839). 2 NF(1906). —
-VINKEL~20. bef. i fråga om gamla fästningstyper: strykvinkel; jfr DEFENSIONS-VINKEL.2 NF(1906).
