publicerad: 1908
DEFENSION def1enʃω3n l. de1-, l. -fän-, f. l. r. ((†) n. G. I:s reg. 17: 616 (1545)); best. -en, ä. äfv. = (Rydén Pontoppidan Colleg. past. 386 (1766)); pl. -er.
Ordformer
Etymologi
1) (numera föga br.) i allm.: försvarande, försvar; värn, protektion. Oss för sådana öffuerwoldh, medt thilbörligitt defension, .. att wärie och försware. G. I:s reg. 17: 616 (1545). Rijkzsens defention, förswar och beskydd. Svart Är. 75 (1560). Grijpa .. till värns och defension emot Konungh Sigismundus i Pålen och de Påler. Oxenst. brefv. 10: 188 (1617). En skantz på hvardera sijdhan om åån vedh brooändan, henne till defension. A. Oxenstierna 1: 102 (1622). Vnderdånigst begärandes, at E. K. M:t tecktes them (dvs. Arndts böcker) nu nådeligen vptaga, migh tillijka medh them vthi Konungzligh ynnest, defension, förswar och befordran anamma. Muræus Arndt Dedik. 4 a (1647). De (fäktare) som hafwa lagt sin defension aldeles på parader. Porath Pal. svec. 1: D 1 a (1693). Lang Lorentssen Fortif. 2 (1737). Södra grafven, som till Stadens (dvs. Stockholms) defension blifvit upptagen. Elers Stockholm 3: 20 (1801). Andersson Frem. ord (1857). — särsk.
a) (†) i uttr. blifva på defensionen, hålla sig på defensiven, sätta sig i defension, bereda sig till försvar, göra motstånd (jfr DEFENS 1 slutet). (Om det) Finnes och i wår godt att blifwa alldeles på defensionen. Gustaf II Adolf 536 (1629). Om de satte sig i ringesta defension, skulle de .. blifva massacrerade. Nordberg K. XII 1: 553 (1740).
b) (†) bef. sätt l. möjlighet att försvara en fästning gm att skjuta i vissa bestämda riktningar o. utefter vissa linjer. Den Naturlige Defensionen, kalla wij när man uthaf Bröstwärnet .. gerad (dvs. rakt) uth ifrån sig skiuter .. och denne defensionen .. kallas ochså den fronterande defensionen. Smoll Fortif. 7 (1693). Den konsteliga Flanquerande .. defensionen. Därs. Lang Lorentssen Fortif. 6 (1737; se under DEFENDERA). jfr: I fortification betyder defension den hjelp eller det understöd, som en linie eller ett fästningsverk lemnar en annan beskjuten del. Conv.-lex. 10: 461 (1831). — jfr KORS-, SIDO-DEFENSION.
c) jur. försvar inför rätta. Hvad sagt är om skrifteliga defensioner, kan jemväl nyttias när thenna sker munteligen, hvilken i mindre brott mäst brukas. Nehrman Pr. cr. 210 (1759). At en Injurie process näppligen stadnar vid blotta defension, utan går til retorsion och til hämdgirighet på den, som man är förfördelad af. Rydén Pontoppidan Colleg. past. 386 (1766). Defension, juridiskt försvar, kallas sålunda blott i den nyare juridiken. Conv.-lex. 10: 460 (1831).
2) (†) försvarsskick, försvarsutrustning; jfr DEFENS 1. Oxenst. brefv. 9: 646 (1645). Att man på all händelsse må kunna stå här hemma till redz och i een nödwändig defension. RARP 6: 185 (1657).
3) (†) konkret.
a) [jfr d. flydende defension] bef. om vissa (yttre) delar af en fästning. (En fästning) består af twenne slags Defensioner eller Motstånd. Den ena är utaf Wallen, Bröstwärn, Orillons samt Bolwerks Winkeln. Rålamb 8: K 3 a (1691). Defensionen eller beständige strick (dvs. stryk-)linien. Smoll Fortif. 13 (1693).
b) sjöt. den del af ett (krigs-)skepps utrustning som tjänar till dess försvar; särsk. om bestyckningen. G. Sheldon i VetAH 2: 177 (1741). Publ. handl. 5: 3446 (1752). Det händer at en del af dessa Handels-Fartyg, äro stora och väl bestyckade, en del äro små och så godt som utan defension. Chapman Skeppsb. 94 (1775).
c) jur. särsk.: försvarsskrift. G. I:s reg. 1: 25 (1521). Huru en grundelig defension bör författas. Nehrman Pr. cr. 198 (1759).
Ssgr (i allm. till 1): DEFENSIONS-ALLIANS. (†) försvarsförbund; jfr DEFENSIV-ALLIANS. RARP 7: 180 (1660). —
-ANSTALT. (†) försvarsåtgärd; jfr -FÖRFATTNING. Ad. prot. 1789, s. 674. Andersson Frem. ord (1857). —
-BATTERI. (†) mil. batteri (se d. o. 1) anlagdt för att försvara en ställning o. d. Grundell Artill. 189 (1705). —
-DEPUTATION(EN)103~0002. (förr) försvarsutskott; särsk. om den afdelning af frihetstidens sekreta utskott hvilken sysselsatte sig med ärenden rörande försvarsväsendet. 2 RARP 2: 192 (1723). DA 1771, nr 152, s. 1. (De deputationer i hvilka sekreta utskottet fördelade sig) voro i vanliga fall: den mindre sekreta deputationen, .. stats-, defensions- och bankodeputationen. R. Tengberg i Ill. Sv. hist. 5: 51 (1878). Hildebrand Statsförf. 554 (1896). —
-FARTYG. (†) beväradt fartyg. Sheldon Själfbiogr. 5 (1780; hskr. i LUB). —
-FÖRBUND. (†) Itt defensions förbundh emot bägges våre (dvs. Sverges o. Danmarks) fiender. Oxenst. brefv. 1: 127 (1619). —
-FÖRFATTNING. (†) försvarsåtgärd; jfr -ANSTALT. Jag menar bästa politiquen å Sveriges sida vara den, .. at .. skynda med fästningsbygnaden i Finland, .. såsom simpliciter en defensions-författning. Höpken 2: 98 (1748). M. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 204 (1881). —
-KOMMISSION~002. (förr) försvarskommission. Rüdling 338 (1731). Odhner G. III 1: 458 (1885). särsk. om ett utskott af det svenska rådet, som 1700—1714 under Karl XII:s bortovaro hade högsta ledningen af rikets försvar. Stadg. ang. landtmil. 4: 1311 (1702). Carl XII (1713) i Hist. handl. 11: 255. Den för ett tillfälligt ändamål, att sörja för hemortens försvar, redan 7/4 1700 af kungl. råd sammansatta defensionskommissionen blef permanent. Hildebrand Statsförf. 411 (1896). jfr: Kgl. Defensions commissions herrarne. 3 Skån. saml. II. 1: 25 (i handl. fr. 1701). —
-KOMMITTÉ~002. (förr) försvarskommitté. Den 1819 sammankallade Defensionskomitén. NF 9: 978 (1885). —
-KRIG. (†) jfr DEFENSIV-KRIG. Oxenst. brefv. 10: 207 (1617). Kempe Krigzperspectiv 4 (1648, 1664). —
(3 b) -KRUT. (†) styckekrut. Bör til alla Försöken brukas godt Deffensions Krut. F. H. af Chapman i VetANH 19: 104 (1798). —
-LINJE. [jfr d. defensionslinie] (†)
1) bef. jfr DEFENS-LINJE. Rålamb 8: 43 (1691). Defensionslinie, en rät linie vid förskansningar eller fästningar, enligt hvilken artilleriet vid försvaret måste rigtas. Conv.-lex. 10: 461 (1831).
2) sjömil. försvarslinje (af fartyg). Man .. anlade en defensionslinie af blockskepp och flytande batterier. Adlerbeth Ant. 2: 252 (c. 1815). Ekbohrn Naut. ordb. (1840). —
-POSITYR. (†) försvarsställning. G. Lybecker (1710) i Handl. Finl. öden 1: 148. —
-PRÅM~2. (förr) sjöt. jfr -SKOTTPRÅM. Jag har under min tjenstetid, hafvit den lyckan, at .. bygga 9 stycken örlogs skepp .. 4:ra stycken Defensions Promar med 18 st. Canoner. Sheldon Själfbiogr. 5 (1780; hskr. i LUB). —
-SKRIFT. (†) jur. Utländska tryckta defensions-skrifter. Nehrman Pr. cr. 209 (1759). jfr: Swijnehuffwud klagade öfwer Lorentz Creutz, som hade låtit leda honom uhr RikzSahlen när Panquetet (dvs. banketten) höldtz .. Swijnehuffwudh lade inn een defensionsskrift. RARP 4: 454 (1650). —
-SKYTT, n. (†) koll.: uppsättning af defensionsstycken, bestyckning. Vij begäredhe och att Sendebudhen ville göra anfordring om svar på Defensions skyttet. A. Oxenstierna 1: 84 (1613). Om Defensions skötten hadhe de (dvs. de danska sändebuden) giordt sin flijtt hoos deras (dvs. sin) konung, men inted koned uthrätta. Därs. 85. —
-STYCKE. (†) kanon som användes l. är afsedd till försvar (af en fästning osv.). Defensions stycken på befestningarne. A. Oxenstierna 1: 80 (1613). —
-VERK~2.
1) (†) arbete l. anstalt med, ordnande l. skötande af försvar. Dett är nu hög tijdh att maturera (dvs. påskynda) defensions werket och der uthi bearbeta på alle orter. RARP 6: 216 (1657). Stadg. ang. landtmil. 4: 1309 (1702). 2 RARP 2: 179 (1723). Nordberg K. XII 2: 141 (1740).
2) (förr) försvarsväsen, försvarsverk(et). Voltemat Statsk. 3: 127 (1742). De i 1772 års Stats-Förslag till Flottans och Defensions-Verkets behof anslagne medel lära förmodeligen icke långt kunna förslå. Ad. prot. 1789, s. 674. Odhner G. III 2: 386 (1896). —
Spoiler title
Spoiler content