publicerad: 1911
DIAFRAGMA di1afrag4ma, äfv. —32 (diafrággma Dalin), n. (så oftast i bet. 1, särsk. i fackspr.) l. (i andra anv., åtm. numera, vanligare) r. l. f.; i best. anv. ss. n. i bet. 1 vanl., särsk. i fackspr., utan slutartikel, eljest -at, ss. r. l. f. -an; pl. ss. r. l. f. -or l. -er, hvilka former, i sht den senare, äfv. användas till neutral sg., pl. ss. n. dock därjämte (åtm. i bet. 1, där detta numerus emellertid bl. undantagsvis förekommer) = l. ngn gg (med gr.-lat. böjningsändelse) -ata. Anm. I ä. tid användes (genomgående) lat. böjning, t. ex.: Diaphragmatis (gen. sg.). Rosenstein Comp. 87 (1736), Därs. 302 (1738).
Ordformer
Etymologi
[jfr t. diaphragma, eng. diaphragm, fr. diaphragme, af lat. diaphragma, af gr. διάφραγμα, mellanvägg, skiljevägg, mellangärde, af διά, genom (jfr DI-), o. φράγμα, stängsel o. d., till φράσσειν, inhägna o. d.]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr., lat. o. gr.] anat. benämning på mellangärdet l. skiljeväggen mellan bröst- o. bukhålorna. Uthi Mag-gropen under Diaphragma kiände han (dvs. den sjuke) esomofftast en starck tryckning. Tranæus Medevij suurbr. 42 (1690). Diaphragmas växelvisa uplyftande och nedfallande uti andedrägten. Westerdahl Häls. 70 (1764, 1768). Nedtill är den (dvs. andningsapparaten) afslutad af mellangärdet eller diafragma, en uppåt kupig muskel, som utgår från ryggraden, refbenen och bröstkorgen. C. Wallis i Ill. hels. 53 (1885). Müller Anat. 125 (1905).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] bot. skiljevägg som (vid bladens fästpunkter) på tvären afdelar den ihåliga stammen hos vissa växter (umbellater, gräs, fräkenväxter m. fl.) i skilda rum; äfv. om cellvägg tvärsigenom en hålighet i en växtväfnad. Areschoug Bl. anat. 194 (1878). Equisetum-lämningar särskildt diafragmer äro mycket vanliga (i Sv:s kvartära lager). Andersson Växtvärld. 120 (1896). 2 NF (1906). — Anm. Den hos Andersson Frem. ord (1845, 1857) o. Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878) upptagna bet.: ’skiljehinna i fröhus', som förekommer i fr., är ej eljest uppvisad i sv.
3) [delvis trol. bildlig anv. af 1; jfr särsk. c] fys. o. tekn. skifva l. annan inrättning å instrument l. apparat o. d. hvilken tjänstgör ss. skiljevägg l. spärr l. gm att vara placerad i vägen för en verkande kraft åstadkommer en viss afsedd effekt o. d.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] opt. (o. fotogr.) i optiska instrument o. apparater: ogenomskinlig, i midten med en (cirkelrund) öppning (l. ett cirkelrundt genomskinligt parti) försedd skifva; särsk. om dylik i tub, mikroskop, fotografiskt objektiv m. m. med hvilken glaslinserna betäckas i afsikt att utestänga de störande kantstrålarna (som skulle göra bilden otydlig), bländare; jfr BLÄNDE. G. Collin i VetAH 1814, s. 15. Emellan glasen (i en tub) sättas på bestämda ställen ringformiga skifvor med runda öppningar i midten som kallas diaphragmer. Almroth Fischer 2: 165 (1826). Fock 1 Fys. 273 (1853, 1859; i fråga om en Bunsens fotometer). En diafragma (i mikroskopet), som utestänger kantstrålarne. Därs. 345 (1861). Ett inuti svärtadt och med diafragmor försedt rör. Dahlander Fys. 440 (1885; i fråga om Biots polarisationsapparat). NF 19: 291 (1895). — jfr PAPPERS-DIAFRAGMA.
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] elektr. (porös) mellanvägg som i ett elektrolytiskt bad, utan att hindra den elektriska strömmens genomgång, skiljer vätskan vid anoden från den vid katoden (hvarigenom förekommes att de vid elektrolysen bildade produkterna återförena sig med hvarandra); i ett (konstant) galvaniskt element: dylik mellanvägg (ofta i form af ett i ett större kärl placeradt mindre sådant) mellan de båda för alstrande af elektrisk ström använda vätskorna. Siemens-Halskes batteri .. är .. en modifikation af Daniells, från hvilket det skiljer sig hufvudsakligen genom förbättradt diafragma. Nyström Telegr. 115 (1869). Det ämne hvaraf diafragman är gjord. Dahlander Fys. 870 (1886). Ett genom diafragmor i två afdelningar afdeladt bad. Tekn. tidskr. 1891, s. 195. Därs. 1899, K. s. 109. SD(L) 1909, nr 29 A, s. 4.
c) tekn. i vissa slags pumpar, regulatorer o. d.: (tunn, elastisk) skifva l. membran som gm att gifva efter för ökadt luft- l. vattentryck (o. återtaga sin ställning, då trycket minskas) åstadkommer den med apparaten afsedda verkan. Patent nr 730 (1887). Sjöångmaskinsregulatorer med diafragma anbragt (i fartygssidan) under vattenlinien. Patent nr 3775 (1892). Patent nr 4422 (1893). Ett af läder eller annat lämpligt material bestående diafragma (i apparat för automatisk stängning af vattentäta dörrar i skeppsskott). Patent nr 9755 (1898). Lundberg Lokom. 263 (1902).
d) [jfr motsv. anv. i eng.] tekn. vibrerande skifva i akustisk apparat; särsk. om membranen i en telefon. Tekn. tidskr. 1878, s. 94 (i fråga om telefon). En tunn skifva af järn .., diafragma eller membran kallad, är placerad midt öfver och mycket nära intill magnetens trådomspunna polförlängningar (å en telefon). Hallström Telef. 13 (1900). En hörlur som försågs med en diafragma af tenn. SDS 1901, nr 47, s. 3. SD(L) 1905, nr 78, s. 5. — jfr TELEFON-DIAFRAGMA.
e) tekn. i annan anv. Säkerhetsinrättningen (å Braytons kolvätemaskin) .. är sammansatt af genomborrade plåtar med diafragmor af metalltrådsväf, emellan hvilka .. det blir omöjligt för lågan i (förbrännings-)rummet .. att gå igenom. Tekn. tidskr. 1877, s. 36. (Ett slags smörkärnor äro försedda) med diafragma, d. v. s. en genom K(ärna)ns inre gående fast ram med mellangående ribbor. Juhlin-Dannfelt 199 (1886).
Ssgr: (3 b) DIAFRAGMA-ELEMENT1030~102. elektr. kärl, försedt med en diafragma gm hvilken vatten l. annan vätska kan pressas under mekaniskt tryck, hvarvid en elektrisk ström uppstår, om elementet inkopplas i en sluten ledning. —
-MUSKEL~20. = DIAFRAGMA 1. Då diaphragmamuskeln befinner sig i hvila, är den hvälfd uppåt. Setterblad Mackenzie 9 (1887). —
(3 c) -PUMP~2. tekn. pump i hvilken insugningen o. uttryckningen af en vätska åstadkommes med tillhjälp (ej af kolf utan) af en i pumpkärlet fäst, elastisk (höj- o. sänkbar) skifva l. membran. Patent nr 11202 (1900). Diafragmapumpar (hafva) vunnit en mycket vidsträckt utbredning, och få de numera anses oumbärliga för alla ställen där med grus eller fasta partiklar blandade vätskor behöfva uppfordras. Spec.-katal. ö. pumpar från W. Sonesson 1906, s. 8. —
(3 b) -STRÖM~2. [jfr t. diaphragmenstrom, eng. diaphragm current] elektr. ström som alstras i en sluten ledning, då i denna en vätska pressas igenom en diafragma. Düben Thompson 227 (1896). —
(3 c) -SUGPUMP~02 l. ~20. tekn. Spec.-katal. ö. pumpar från W. Sonesson 1906, s. 9. —
(3 c) -SUG- OCH TRYCKPUMP ~1 0 20 tekn. Spec.-katal. ö. pumpar från W. Sonesson 1906, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content