SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
DIVAN diva4n (-án Dalin), stundom (i vers) di4van (J. G. Oxenstierna 2: 291 (1795, 1806), C. V. A. Strandberg 3: 407 (1855)), r. l. m. ((†) n. i bet. 1 S. Agrell (1711) i Karol. krig. dagb. 5: 232, Sv. Merc. V. 4: 125 (1760), i bet. 2 Nordberg C. XII 2: 397 (1740), i bet. 3 S. Agrell (1711) i Karol. krig. dagb. 5: 354); best. -en, ä. o. hvard. i norra o. mellersta Sv. äfv. = (OSPT 1687, nr 26, s. 3); pl. -er ((†) -s Thomée Blanc 6: 80 (1865; i bet. 5)). Anm. I bet. 1 användes ordet förr stundom nästan som nomen proprium med stor begynnelsebokstaf o. (äfv. ss. neutr.) utan best. slutartikel. Sv. Merc. V. 4: 125 (1760).
Etymologi
[jfr d., holl., t., eng. o. fr. divan (i d., holl. o. (i allm. i) t. med tonen på första stafvelsen), af turkiska divān, af persiska dīvān. Ordet användes tidigast om räkenskapsböcker öfver statshushållningen, register, samling af en poets diktalster, sedan om ämbetsverk för finansförvaltningen samt i betydelser, motsv. 14]
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.] i fråga om folk med islamitisk kultur o. länder som rönt inflytande af deras statsskick: statsråd; särsk. om den turkiska ministerkonseljen; stundom äfv. allmännare, om representantförsamling l. förtroenderåd. Man (har) vthi Divan bäst funnit at Keysaren sielf denne gången ey må gå til Fäldt. OSPT 1687, nr 26, s. 3. Ombytligheten i Divanens politique. HSH 7: 235 (c. 1750). (Donau-)furstendömenas nya statsförfattning (hade) varit under öfverläggning .. hos s. k. Divaner, d. v. s. valda utskott af furstendömenas folk. Svedelius Statsk. 3: 273 (1869). Den högsta myndigheten i Derbent utöfvas af en divan, i hvilken förnämsta platsen intages af ryske kommendanten. Bäckmann Farl. färder 3: 95 (1906). — särsk. i förb. (den) stora divanen, den ministerkonselj som ledes af sultanen själf (jfr 2 slutet). När om något angeläget skall rådgiöras, så kallas de Wizirer tillhoopa, som äro .. wijd håfwet, sampt .. Öf(ve)rste Prästen (m. fl.) .. hwilket råd Sultan sielf gemeenligen bewijstar, och kallas det stoora Divan eller Rådet. S. Agrell (1711) i Karol. krig. dagb. 5: 232.
2) [jfr motsv. anv. i t.] (†) sammanträde i divan (se 1), rådplägning, konselj; audiens; särsk. i förb. hålla divan, hålla (sammanträde i) konselj; äfv.: gifva audiens. (En turkisk ämbetsman) som på divan hos grossvicirn war. H. P. Olivecrona (1709) i Karol. förb. årsb. 1913, s. 332. 2:ne dagar i weckan håller Stoor-Wiziren Divan i (sultanens palats) .. och 4 dagar i sitt eget huuss. S. Agrell (1711) i Karol. krig. dagb. 5: 365. Gynther Conv.-handlex. (1846). — särsk. i förb. (den) stora divanen (jfr 1 slutet). På hemwägen .. mötte os keijsaren ifrån Serajen kommande, där han bewijstatt stoora Divanen (:eller domben:). S. Agrell (1710) i Karol. krig. dagb. 5: 122. Conv.-lex. (1821).
3) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] eg. om den turkiska ministerkonseljens rådsal; turkisk audienssal; äfv. (numera bl. i fråga om ä. o. utländska förh.) allmännare, om (ett l. flera sammanhängande) på orientaliskt sätt inredda praktrum. Vthi en yppen Saal (kallas Divan, thet är theras RådCammar) satt then Store Viziren i Gaflen. Rålamb Constantin. resa 32 (1658, 1679). Den Öf(ve)rste för alla Eunucherne .. har .. sitt Divan eller sahl, der han gifwer dem audience, som hafwa något att sökia hoos honom. S. Agrell (1711) i Karol. krig. dagb. 5: 354. Divanen på Haga låg .. en trappa upp. L. Looström i Meddel. fr. Sv. slöjdfören. 1893, s. 18. S. k. divaner samt puderkammare inrättades (af G. III i Sthms slott) ..; konungens divan bestod af ej mindre än tre rum. Stockholm 2: 33 (1897).
4) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr.] eg. om låg hvilsoffa som kantar väggarna i en divan (se 3); numera i sht om ett slags låg, mjuk o. öfver alla synliga partier stoppad soffa (ofta med döljbar bäddinredning); jfr DUCHATEL, OTTOMAN, INVENTIONSSOFFA. En turkisk divan. (Vänngarn) Der Voltaire läses nu af oss / Uti en Divans famn, som kröker / Sin bädd, af gyldne dynor rik, / Kring bord. J. G. Oxenstierna 2: 291 (1795, 1806). Dammast soffor, Divaner och Ottomaner. Stridsberg Friman 11 (1798). Åstundas att köpa .. en Divan med Låda under i 2 delar, som är 6 alnar lång, med Madrass och Dynor. DA 1808, nr 11, s. 7. På ömse sidor af väggarna (i ett hus i Kairo) gå långa divaner, d. v. s. bolster, stoppade med bomull och öfverdragna med kattun, utbredda på därtill enkom uppmurade upphöjningar. Wallin Bref o. dagb. 52 (1844). Den unge mannen .. sträcker sig på en mjuk divan, tänder en cigarett och drar slappa drag ur den. Nordensvan Skuggsp. 142 (1884). — jfr CYLINDER-, GOLF-, HÖRN-, PANEL-, SCHARLAKANS-, SIDEN-, SOFF-DIVAN m. fl.
5) [jfr motsv. anv. i d., holl., t., eng. o. fr. För oss är denna bet. mest bekant gm Goethes Westöstlicher Diwan (1819)] benämning på diktsamling hos folk med islamitisk kultur o. i efterbildningar af dessa folks litteratur. (Dschamis) lyriska dikter utgöra fyra samlingar eller divaner. Lénström Poes. hist. 1: 68 (1840). NF (1880).
Ssgr: A (hufvudsakligen i södra Sv. o. Finl.): DIVAN-BORD, -KUDDE, -MATTA, -SKÅP, -SOFFA, -STOMME, -SÄNG, se B.
B (i allm. till 4): DIVANS-BORD. (divan- Benedictsson Folkl. 120 (1887), Ullman En flickas ära 26 (1909)) eg.: bord som står framför en divan; finare, i allm. ovalt o. tämligen stort förmaksbord. Bouppteckn. fr. Växiö 1833. Jag infördes .. i det trefliga förmaket, där lampan var tänd och man slog sig ned omkring divansbordet. U. v. Heland (1842) hos Dahlgren 2 Ransäter 139. Album för divans-bordet. (1853; boktitel). De tunga ”divanborden”, en platt låda hvilande på midten a(f) en kolonn, som i sin tur uppbäres af en fyrsidig sockel med fyra kraftiga lejontassar. E. G. Folcker i Meddel. fr. Sv. slöjdfören. 1900, 1: 26.
-KUDDE.
-MATTA. (divan- Bouppteckn. fr. Växiö 1843, Lunds veckobl. 1890, nr 130, s. 4) finare, afpassad golfmatta som ligger l. är afsedd att ligga framför en divan (l. förmakssoffa) l. under ett divansbord. L. M. Enberg (1850) i Försl. t. SAOB. Benedictsson Folkl. 177 (1887).
-MÖBEL. (förr) förmaksmöblemang bestående af divansbord, soffa, stolar osv. En Salon- och Divansmeubel. DA 1808, nr 116, s. 7. Blommeradt Sidensars till en Divans-Möbel. DA 1824, nr 253, s. 10.
-RUM. (†) om ett slags finare rum i orientalisk stil? Våningen består af Förmak, 2:ne Saloner, Divansrum, Matsal, Cabinett, Sängkammare och stor Garderobe. DA 1808, nr 120, s. 11.
-SKÅP. (divan-) (förr) finare skåp tillhörande en ’divansmöbel'. De nakna hvita kritspökena, som stå öfver divan-skåpen! Carlén Skuggsp. 2: 219 (1865).
-SOFFA. (divan- DA 1808, nr 7, s. 5, Ridderstad Samvetet 1: 300 (1851)) (förr) jfr DIVAN 4. 1 st. Divans Soffa med blått kläde samt lösa kuddar, klädde med Cattun. 2 Saml. 8: 41 (i handl. fr. 1795).
-SÄNG. (divan-) (†) från långsidan utdragbar säng som gm påläggande af en madrass kan förvandlas till soffa? Björkman (1889). jfr: En tvåmans Mahogny Divan-Säng med svängda gaflar. DA 1824, nr 58, s. 9.
-TÄCKE. jfr: Ett rödt Klädes Divanstäcke, cirka 9 alnar långt .. åstundas köpa. DA 1824, nr 50, s. 11.
Spoiler title
Spoiler content