SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1920  
DOPPA dop3a2, sbst.4, n. l. r.; best. -at l. -an.
Etymologi
[jfr sv. dial. doppa i motsv. bet.; eg. inf. af DOPPA, v.; jfr DRICKA, sbst., af DRICKA, v., m. fl.]
sbst. till DOPPA, v. 1 b; jfr DOPP, sbst.3 Botin Sv. spr. 58 (1777).
1) (i bygdemålsfärgadt spr.) om sås, spad, mjölk o. d. som man vid intagande af vissa födoämnen använder att doppa i; jfr DOPP, sbst.3 1. Bättre mager soppa, än intet doppa. Rhodin Ordspr. 9 (1807; möjl. verb). Ett fat med gröt och dertill doppa af vin eller en blandning af svagdricka och sirup kringbjöds. Bergman Gotl. skildr. 255 (1882). Aldrig behöfde han titta snålt efter doppa till potatisen. Benedictsson Folkl. 90 (1887). — jfr FLÄSK-, GRÖT-DOPPA.
2) (i sht i Norrl.) = DOPP, sbst.3 1 slutet. Strindberg Fagervik 84 (1902). Vad stunden led om, frambars kaffe och doppa på bordet. Högberg Frib. 45 (1910).
Spoiler title
Spoiler content