publicerad: 1922
DROTTNING drot3niŋ2, hvard. (i sht i Sveal.) äfv. DRONNING dron3iŋ2, f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(drotning GR 1: 299 (1523), Lanærus Försök 18 (1788). dråt(h)n- Brahe Kr. 20 (c. 1585), Messenius Christm. 244 (c. 1616). drott(h)n- RA 2: 210 (1568) osv. drötn- OPetri Kr. 47 (c. 1540), VocLib. afd. 24 (c. 1580). dröttn- HB 1: 189, 190 (1572; 3 ggr). dronn- (drånn-) Carl IX (c. 1585) i HT 1906, s. 132, 136, Moberg Gr. 99 (1815; ”i dagliga umgänget”), Strindberg Kamm. 1: 33 (1907). drån- VgFmT II. 2—3: 128 (1611), ÖB 14 (1712; rimmande med wåhning), Mörk Ad. 1: 437 (1743). dron- Columbus Ordesk. 8 (1678). drönn- VgFmT II. 2—3: 128 (1611))
Etymologi
[fsv. drotning, drötning, drönyg, afledn. af drotin (se DROTT); jfr ä. d. drotning, d. dronning, isl. dróttning. Formerna med -ö- bero på omljud, de med -nn-, -n- på assimilation i obetonad l. svagtonig ställning framför egennamn]
a) en konungs hustru l. gemål. GR 1: 299 (1523). Drötning Sigridh. OPetri Kr. 47 (c. 1540). Wår hiärtans käre hustru, Fru Margereta, Swerigis, Götis och Wendis etc. Drötning. GR 15: 200 (1543). Icke alt Kongzord som Drottningen talar. Grubb 375 (1665). Iag skal och wara .. min Allernådigste Drottning .. en huld, trogen och redelig Tienare och Undersåtare. Kyrkol. 21: 2 (1686; ur biskopseden). Tegnér (WB) 5: 125 (1820).
b) kvinnlig regent, i rang o. ställning motsvarande en konung. Drottningen af Saba. 1Kon. 10: 1 (Bib. 1541). Drotning Elisabeth vthi Engeland. Tegel G1 2: 363 (1622). Fröken Christina Sweriges Göthes och Wändes vthkorade Drottning och Arffurstinna. Stiernhielm Arch. A 1 b (1644). Drottningen af Ungern. Höpken 2: 308 (1756).
c) i jämförelser. Föra sig som en drottning, dvs. med stor (majestätisk) värdighet. Det är en förskräckligt bred och rar säng det här, jag har sofvit som en drottning. Almqvist Går an 87 (1839).
2) i öfverförd o. bildlig anv.
a) om kvinna; särsk. ss. uttryck för hyllning, beundran l. kärlek. Mitt hjärtas drottning (till l. om den kvinna man älskar). (Kvinnorna i Norden) voro Drotningar i sina Hus, men icke öfver sina Män. Lanærus Försök 18 (1788). Parolles. Guds fred, min drottning! Helena. Guds fred, min sultan! Parolles. Det är jag inte. Helena. Inte heller jag någon drottning. Hagberg Shaksp. 10: 7 (1850). — särsk.
α) om jungfru Maria l. om hednisk gudinna l. annat kvinnligt mytologiskt väsen. Wij .. wilie rökia himmelens Drotning, och offra henne drickoffer. Jer. 44: 17 (Bib. 1541; sannol. om mångudinnan Astarte). Skogarnes Drottning. Kellgren 1: 247 (1782; om Diana). Himlens höga drottning, / Den välsignade Guds moder. Oscar II I. 2: 178 (1859, 1886). Elfvornas drottning. Wirsén Dikt. 124 (1876). — jfr HIMLA-, HIMMELS-DROTTNING.
β) om kvinna som vid ett visst tillfälle l. inom ett visst område intager främsta rummet, är mest firad o. d. Två landets ynglingar (dvs. ungdomar) med blomsterkransar prydda, / Som Drottning och som Kung i qvällens lekar lydda, / Bland visor, spel och sång af hela nejdens tropp, / Ta (vid höbärgningen) sista vålmen mot och föra bördan opp. JGOxenstierna 2: 44 (1796, 1806). Ulla, om du lägger af den fula schaln, / Blir du visst / Drottningen på baln. Wennerberg 2: 179 (1849, 1882). (Mamsell Nylander) måste vördas som .. kastrullernas drottning. Sturzen-Becker 2: 130 (1861). Mäster-Sara, som förr i tiden var lekens drottning. Högberg Vred. 2: 5 (1906). — jfr MAJ-DROTTNING.
γ) i namn på lekar. Nu hålla de Swänska i Saxaland Juul, / .. Dhe hälsa på Drottning: ta Sirsor i Såll. GDahlstierna (1707) i 2Saml. 36: 40. Drottningen utan rike. Åkermark Lek. 2: 97 (1898; springlek).
b) om sak l. abstrakt egenskap, personifierad som kvinna o. betraktad ss. det förnämsta (stundom: praktfullaste, skönaste) i sitt slag l. inom sitt område. Riket är allom Hedhningom til deel wordet, at the thet skinna, .. Thet war een Drotning, nu är thet een tienarinna. 1Mack. 2: 11 (Bib. 1541). Höghfärdh är alla Lasters Drottning. Grubb 368 (1665). Dagens drottning. Lidner 1: 91 (1784; om solen). Törnrosen är drotningen .. för alla blomster, det förnämsta af dem. Björkegren (1786; under reine). Nattens drottning. Stenhammar 66 (1793; om månen). Sverge, du fagraste drottning på jorden. Sätherberg Dikt. 1: 5 (1862). Roma, verldens drottning. Rydberg Sägn. 14 (1874). Mälarens drottning. Nordenskiöld Vega 2: 462 (1881; om Stockholm); jfr MÄLAR-DROTTNINGEN. — särsk. i förb. nattens drottning, om kaktusarten Cereus grandiflorus Lin. (äfv. om hvitblommiga Phyllocactusformer hvilkas blommor slå ut om natten). NF 3: 189 (1878). GLagerheim i FoFl. 1914, s. 214. — jfr BLOMSTER-DROTTNING.
3) benämning på (den utvecklade, äggläggande) honan i ett bi- l. termitsamhälle; vise, bidrottning; termithona. Triewald Bij 74 (1728). Sundevall Zool. 108 (1835). Thorell Zool. 1: 304 (1860).
4) spelt. benämning på den pjäs i schack som vid spelets början har sin plats vid kungens vänstra sida; jfr DAM, sbst.1 II 2, FÄLTHERRE, VISIR. Officerarne (i schack) bestå af Kong, Drottning, tvenne Torn och tvenne Löpare och tvenne Hästar. Königstedt Schacksp. 15 (1771). Tegnér (WB) 5: 38 (1825). — särsk. (numera knappast br.) i uttr. gå, föra till drottnings, gå resp. föra i dam (i fråga om bonde som når den bortersta raden o. utbytes mot en drottning). Weste (1807).
Ssgr (oftast till 1): A: (4) DROTTNING-BONDE. bonde som vid spelets början står på rutan framför drottningen, dambonde. Weste (1807). —
-KLÄDER. (drottninga- Petreius Beskr. 2: 173 (1614). drottninge- Sylvius Curtius 225 (1682)) Hedberg Hel. 19 (1865). —
-KRONA. (drottninga- Est. 2: 17 (Bib. 1541), Wallius Bielke 49 (1623). drottnings- Atterbom Minn. 455 (1818)) Fryxell Ber. 9: 197 (1841). —
-LIK, adj. (drottnings- Atterbom, Palmblad i PoetK 1819, II. 1: 36) lik en drottning; ofta om hållning, uppträdande o. d.: lik en drottnings. En krets af drottningslika tärnor. Atterbom i Phosph. 1813, s. 383. Högboren hon framgick med drottninglik gång. Nybom SDikt. 1: 270 (1865, 1880). En högst allvarlig dam af drottninglik hållning. Hallström Erot. 105 (1908). —
(4) -LÖPARE. löpare som vid spelets början står bredvid (l. närmast) drottningen, damlöpare. Strindberg Bjälb. 40 (1909). —
-MARK. (drottninga- OPetri, Lagerbring 1Hist. 4: 238 (1783). drottninge- HH 20: 113 (c. 1580), Brahe Kr. 57 (c. 1585)) [fsv. drotninga-marck (EOlavi)] hist. gärd som 1389 beviljades drottning Margareta o. utgjordes med en mark penningar för hvar person ”af biskopar, klerker, kyrkor o. kloster, riddare o. svenner, landbor o. vårdnad samt af alla rikets skattebönder”. (Drottning Margareta pålade Sverge) drotninga mark, och noghra andra tungar och beskatningar. OPetri Kr. 157 (c. 1540). i utvidgad anv. Then gamble tyrannen eller hans anhengere, them vele the platt inthet skatte, utan then drothningmarken vele the smide i gode skechter och spader. RA 1: 513 (1547; om den åt Kristiern II:s döttrar kräfda brudskatten). —
-NAMN. (drottninga- Celsius G1 2: 151 (1753), Topelius Vint. II. 2: 111 (1882). drottninge- Carl IX Rimchr. 70 (c. 1600), Melin Prins. 24 (1885). drottnings- Runeberg 1: 377 (1844)) drottnings titel o. värdighet. —
(jfr 2 b) -NÅL. benämning på knappnål af största l. gröfsta sorten l. sorterna. Berzelius Res. 26 (1812). Drottningnålar som enligt deras bestämmelse också kallas shawlnålar. Eneberg Karmarsch 2: 680 (1862). —
(jfr 2 b) -SKORPA. (i sht förr) hveteskorpa (vanl. af oval form) af extra god kvalitet (med mera kryddor, smör o. socker än vanliga hveteskorpor). TLev. 1899, nr 31, s. 1. —
-SKRUD. (drottninga- St. af Est. 5: 4 (Bib. 1541). drottnings- Atterbom i PoetK 1814, 2: 102, Bäckström Sång. 126 (1876)). —
-STOL. (drottninga- Sahlstedt Hofart. 25 (1720). drottnings- Ridderstad SDikt. 3: 212 (1862)) en drottnings tron; äfv. bildl. Heidenstam NDikt. 81 (1915). särsk. (numera föga br.) ss. namn på stjärnbilden Cassiopea. Holmberg (1795; under trône). —
-SÄTE. (drottninga- Sahlstedt Hofart. 82 (1720). drottninge- Rauman Ryning 23 (1610)) (numera bl. ngt arkaiserande i högre stil) en drottnings tron. —
-VATTEN. (drottninge- Wallerius) [jfr fr. eau de la reine d'Hongrie. Namnet skall vara föranledt af destillatets underbart hälsobringande verkan på en gammal drottning af Ungern] (förr) destillat på rosmarinblommor, tidigare af vidsträckt användning ss. läkemedel, ungerskt vatten; äfv. i förb. ungerskt drottningvatten. Ungerst Drottning-Watten. Hoorn Jordg. 1: 90 (1697). Ungerskt vatten eller Drottninge vatten. Wallerius Hydrol. 98 (1748). Sahlstedt (1773). Heinrich (1814).
B (numera bl. ngn gg arkaiserande): DROTTNINGA-KLÄDER, -KRONA, -MARK, -NAMN, -SKRUD, -STOL, -SÄTE, se A.
C (numera bl. ngn gg arkaiserande): DROTTNINGE-KLÄDER, se A. —
-MARK, -NAMN, -SÄTE, -TITEL, -VATTEN, se A.
D: DROTTNINGS-KRONA (knappast br.), -LIK (†), -NAMN (föga br.), -SKRUD, se A. —
(jfr 2 b) -SOPPA. (förr) Dråttningz-Såppa eller Potage a la Reine. Rålamb 14: 79 (1690). Drottningssoppan på gäddor serverades (vid ett gästabud på 1600-talet) med hårdkokta äggulor, mandelbollar, lök och neglikor. Topelius Planet. 1: 67 (1889). —
-SPIRA, -STOL, -TITEL, se A.
Afledn.: DROTTNINGDÖME, n. (mera tillf.) en drottnings myndighet l. värdighet l. område hvaröfver hennes myndighet sträcker sig; bildl. Hennes drottningdöme omslöt de lidande och nödställda som sina närmaste skyddslingar och undersåtar. Flensburg (o. Collin) 148 (1915). —
DROTTNINGSLIG, adj. (†) drottninglik. Hedborn i Phosph. 1810, s. 201. Den höga, drottningsliga .. Fatme. Palmblad Nov. 2: 251 (1819, 1841). —
DROTTNINGSK, adj. (tillf.) tillgifven drottningen. Detta så ytterst drottningska sinnelag. Brag Dal. 45 (1877).
Spoiler title
Spoiler content