publicerad: 1922
EXULANT äk4sɯlan4t l. -u-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
(numera bl. ngn gg i historisk framställning) person som lever i exil, landsflykting. Stiernman Com. 2: 331 (1642). Jag sänder Collecten af Kinnawaldzhärad till de Piemontiske Exulanter. VDR 1699, Verif. 390. Rydén Pontoppidan 391 (1766). Jensen SvMinn. 72 (1910).
Spoiler title
Spoiler content